Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun Uppsala 2008-12-30
753 75 Uppsala

ang dpl för bostäder vid Uppsala resecentrum. Dnr 2007/20048-1.

Föreningen Vårda Uppsala har tagit del av rubricerat förslag och ber härmed att få framföra sina synpunkter på detsamma.

Bakgrund
Planområdet ligger öster om resecentrum och gränsar mot båghusen, Frodeparken, Strandbod-gatan och Stationsgatan. Bebyggelsen planeras för 150 – 200 bostäder med handelsytor i bottenvåningen och en förskola. Planen har föregåtts av parallella arkitektuppdrag med fokus på utvidgat city, höga krav på utformning, anpassning till Frodeparken och Almtunas bebyggelse samt energifrågan (solceller).

Föreningens synpunkter
Planen innebär en fortsatt utvidgning av City åt öster, där den planerade bebyggelsen utgör en visuell entré för ankommande tågresenärer. Utformningen kan knappast sägas vara anpassad till Almtunas befintliga bebyggelse, men avvikelsen är acceptabel då Almtuna är planlagt som ett utpräglat bostadsområde i utkanten av 1930 – talets Uppsala. Den måttliga byggnadshöjden (sex våningar) är snarare anpassad till bebyggelsen i kvarteren Sivia och Vidar, medan gestaltningen av de sju kilformade huskropparna ansluter till Konsert & Kongresshuset (Svendborgs Architects). I planområdets södra del läggs en kvartscirkelformad huskropp (White arkitekter) med konvexiteten riktad mot korsningen mellan Stationsgatan och Strandbodgatan.

Föreningen finner att huskropparnas utformning och skala ger en representativ karaktär åt denna nya del av City. Kopplingen mellan den bevarade Frodeparken och grönytorna mellan huskropparna ger en stor sammanhållen parkmiljö, under förutsättningen att de nya grönytorna inte “privatiseras”.

Föreningen anser att en viss återhållsamhet bör gälla framförallt färgskala och kontrast vid utformning av de skjutbara glasfasaderna. De flesta exemplen i bilagan “Designmanual” sid.19 har en svärta som kan bli påträngande i den skala som är aktuell.

Sammantaget är Föreningen Vårda Uppsala positiv till planförslaget, som tillför en intressant citymiljö och bildar en ostlig fond över resecentrums bangård. Den enda invändningen gäller kompositionen av mönstren på de skjutbara glasfasaderna.

För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan

1
Föreningen Vårda Uppsala
c/o Anna Nilsén
Kungsängsgatan 36 E
753 22 Uppsala
Byggnadsnämnden i Uppsala kommun Uppsala 2008-11-30
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala
Angående fördjupad översiktsplan för Storvreta
Föreningen Vårda Uppsala har tagit del av rubricerat förslag och vill med anledning härav framföra
följande.
Bakgrund
Storvreta bedöms i ÖP 2006 för Uppsala kommun att ha en stor utbyggnadspotential. Det aktuella
planförslaget avses visa hur orten kan utvecklas vid en utbyggnad med 1 500 – 1 900 bostäder under
perioden fram till 2030. FÖP Storvreta ska fungera som en tillräcklig grund för kommande
detaljplaner samt utmynna i en målbild och hur den stegvis kan förverkligas.
Planområdets gräns i väster följer dalgången väster om Fyrisån, och i öster går gränsen i Storskogen
(Örlösaskogen) öster om Vretalund. I norr innefattas Ekhagen/Adolfsberg och i söder ingår området
ner i kilen där E4:an och järnvägen korsar varann.
Föreningens synpunkter
Oftast är det positivt när satsningar sker i stadens kransorter, speciellt i anslutning till järnväg. Det
aktuella planförslaget är av sådan omfattning, framför allt gällande etablering av handelscentrum Ö.
Fullerö, att ett flertal konsekvenser måste beaktas.
Stadsbilden samt ortens karaktär och funktion
Föreningen finner att risken för befintlig handel och service i Storvreta med största sannolikhet kommer att
påverkas mycket negativt av Ö. Fullerös etablering. Ortens kommersiella centrum kommer inte bara att
förskjutas, utan snarast att flyttas. Detta är en samhällsbyggnadsfråga av högsta lokala rang, som hanterats
alltför brutalt i förslaget.
Föreningen har inget generellt emot externa köpcentrum av den typ som finns inom större städer som
Uppsala. Anledningen är att sådana samtidigt har funktion som förortscentrum och kan nås med
kollektivtrafik och cykel – inte bara bil. Kundunderlaget för Ö. Fullerö måste obestridligen hämtas från
staden och regionalt för att investeringarna skall kunna räknas hem. Även med tågstation och terminal
kommer en övervägande del av kunderna med bil, vilket även intressenternas planerade parkeringsyta
för 2 500 bilar vittnar om. Denna typ av bilberoende handel avvisas av föreningen.
Trafik och miljö
Planförslaget kommer radikalt att ändra resmönstrets struktur inom orten och ett stort omland. Stora
samhällskostnader i form av ytterligare en trafikplats måste göras för att svara mot säkerhet och
framkomlighet. Trafikflödesprognoserna (separat handling från Ramboll) förutsätter ohejdad bilanvändning
även på lång sikt, vilket strider mot kommunens intentioner samt nationella och internationella miljömål.
Flyttning av stationen från nuvarande centrum till ett sydligare läge har aktualiserats genom att Ö. Fullerö
har tillkommit, men det finns även rationella motiv (spårutrymme) som talar för en sydlig lokalisering.
Frågan skall kopplas till den förra punkten (stadsbilden). Om både ny station med bussterminal och nytt
handelcentrum kopplas ihop, kan knappast ortens befintliga centrum bestå.
2
Behov av handel
Inom Uppsala planeras för kraftig utbyggnad och etableringar av ett flertal köpcntra, t:ex. Gränby – Nyby.
Boländerna, Stenhagen och Gottsunda. Därtill satsas på ett utvidgat City och stadsdelstorg. Stora arenor
planeras i Gränby, Fyrishov och Kungsängen/Studenternas IP.
Föreningen brukar inte ägna sig åt marknadsanalys, men menar att en nyetablering med Ö. Fullerös dignitet
och läge är riskabel för sig självt och/eller andra köpcentra.
Givetvis kommer Storvreta, med på sikt fördubblad befolkning, att behöva en utökad kommersiell service i
takt med befolkningstillväxten. I en sådan skala kan det t.o.m. vara i samklang med såväl miljömålen som
Storvretas attraktivitet, då en stor del av ortens och omlandets befolkning kan göra inköpen lokalt.
Föreningen anser att en avsevärd del av markavsättningen för Ö. Fullerös handelsområde och temapark i
stället används för bostäder, skolor och grönområde med idrott och rekreation.
Föreningen Vårda Uppsala föreslår
En utveckling av planförslaget som tar hänsyn till invändningarna enligt ovan: Den föreslagna
dispositionen framgår av nedanstående figur.
Föreningens förslag till alternativ markanvändning (textrutor med tjock ram) ger möjlighet till ytterligare
bostäder. Östra Fullerös handelsyta har minskats till ca 10 000 kvm och temaparken ersatts av ett
grönområde. Mark för bostäder ersätter delar av planförslagets handelsområde. Gamla centrum
utvidgas med småskalig handel, livsmedelshall, offentlig service och kulturutbud (bl.a. bibliotek).
Lösningen innebär en avsevärt mindre trafikbelastning och därmed kan den nya trafikplatsen utgå.
Östra Fullerö
Idrottsanläggning,
handel och verksamheter
Gamla Centrum
Handel & service &
kultur
Ny trafikplats
Utgår
Grönområde
Parker,
rekreation,
bollplaner mm.
Nya bostäder
Ca 1900 bostäder i
”trädgårdsstäder” med
varierad gestaltning
3
Förslaget innebär

Befintligt centrum uppgraderas till en affärsgata med småstadskaraktär, vilken främst betjänar
ortens norra delar, samtidigt som kulturutbudet betjänar hela orten och omlandet

Ett utvidgat bostadsområde ger möjlighet att tillföra ytterligare 200 – 300 bostäder

Östra Fullerö handelsområde får en omfattning som ger attraktivt utbud och svarar mot ortens
och omlandets behov

Ett stort grönområde i anslutning till den södra bebyggelsen och gestaltas med hänsyn till
topografi och kulturvärden

Avsevärt lägre samhällskostnad genom att behovet av ny trafikplats elimineras

Betydligt reducerad miljöbelastning genom minskat trafikarbete med bil
Sammantaget
Föreningen Vårda Uppsala är positiv till en befolknings- och verksamhetstillväxt i Storvreta, men
anser att planförslaget i sin nuvarande utformning bör avslås, framför allt gällande dimensioneringen
av Östra Fullerös handelsområde. Uppsala har sannolikt behov av en temapark, men denna bör vara
lokaliserad till något lämpligt område inom staden.
Potential och förutsättning finns för att genom måttlig bearbetning åstadkomma en funktionell
utveckling av Storvreta med samtidig hänsyn till stadsbild, och miljömål.
När spårkapaciteten ökat, inklusive tunnel i Gamla Uppsala, bör kollektivtrafiken huvudsakligen
utföras med pendeltåg som matas med lokalt och regionalt bussnät.

För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan

Anna Nilsén Lars Bagge
Ordförande Styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 081027
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang program för Kungsängen, Uppsala kommun. Samråd. Dnr 2005/20003-1.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har beretts tillfälle till yttrande över
rubricerade samrådshandling och ber att få framföra följande.

Allmänt
Programmet avses tjäna som ledning vid en successiv förnyelse av
Kungsängens arbetsområde, under mer än 30 år framåt, och ligga till grund
för kommande detaljplaner. I programmet redovisas en omvandling av området
till en blandad stadsmiljö för bostäder, arbetsplatser, handel och annan
service samt en utveckling av årummet i dess avsnitt utmed programområdet
och på Fyrisåns östra sida. Inriktningen är att området skall uppfattas som
en direkt fortsättning på stadskärnan med dess rutnätsstruktur och gaturum.

FVU:s synpunkter
Det är utmärkt att lägga fast en långsiktig struktur utifrån huvudidén att
utforma Kungsängen som en blandad stadsmiljö som anknyter till det
befintliga stadsmönstret och dess gaturum. Det är också positivt – och
nödvändigt – att som i programmet ange gemensamma principer för utformning
av byggnader och offentliga rum för att resultatet skall bli en
sammanhållen stadsmiljö.

Kulturhistoriskt värdefull befintlig bebyggelse
Den gamla köttbesiktningsbyrån, bostadsområdet i kvarteren Verkstaden och
Hovstallängen samt Uppsala buss gamla kontorsbyggnad är försedda med
q-bestämmelse enligt gällande detaljplaner. För den gamla pumpstationen vid
Östra Ågatan, gjuteriet (företagshotellet, ursprungligen Tullgarns gjuteri)
samt Nord Mills tegelbyggnader föreslås bevarande och q-märkning vid
kommande planläggning. Samtliga dessa byggnader är rödmarkerade på
situationsplanen.

I programmet anges också andra byggnader i området som pekats ut i
inventeringar av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse nämligen: Övriga
delar av Nord Mills kvarnanläggning, hela Lantmännens anläggning med silos
i kvarteret Ångkvarnen, Odals fastighet i kvarteret Ångkvarnen samt Osmunds
anläggning vid Sågargatan. Eventuellt skydd av dessa byggnader nämns dock
ej vidare i programmet och byggnaderna är inte heller rödmarkerade på
situationsplanen.

FVU:s synpunkter
Föreningen tillstyrker att de rödmarkerade byggnaderna får
skyddsbestämmelser i kommande detaljplaner. Det bör dock övervägas om inte
vissa av dessa byggnader bör erhålla beteckningen Q, i stället för q.
Q-beteckning innebär att användningen ej preciseras men att den skall
anpassas till bebyggelsens kulturvärden. Användningen är med denna
beteckning således fri så länge den inte inkräktar på själva bevarandet
eller stör omgivningen. Härigenom bygger man in en
flexibilitet i detaljplanen vilket ger största möjliga garanti för att
byggnaderna får en bra användning. (Detta gäller dock inte byggnader där
användningen skall preciseras, t ex för bostadsändamål. Då bör beteckningen
q användas, dock med ett index som innebär rivningsförbud.)

Det saknas analys och ställningstagande i programtexten till inriktning för
bevarande vid kommande planläggning när det gäller de övriga
kulturhistoriskt värdefulla/intressanta byggnaderna enligt ovan som
utpekats i inventeringarna. Programmet bör kompletteras i detta avseende.
(Enligt riktlinjen i översiktsplanen: “Bebyggelsemiljöer, med tillhörande
parker eller enstaka byggnader av särskilt kulturhistoriskt värde eller av
betydelse för stadsbilden ska bevaras och får inte förvanskas.” s.44)

Även om företaget Nord Mill enligt programmet “förväntas ligga kvar i
området inom överskådlig framtid” antyder programmet annan användning av
kvarnbyggnaderna och rivning av silobyggnaderna på sikt. Föreningen vill
med kraft framhålla vikten av att vid planeringen skapa förutsättningar för
att denna verksamhet kan bestå även på lång sikt, inte bara
tegelbyggnaderna som sådana i kvarnanläggningen. Inriktningen är ju att
Kungsängen skall utgöra en blandad stadsmiljö med både bostäder och
verksamheter till skillnad mot den separering av funktioner som länge rått
i stadsplaneringen. Naturligtvis bör då i första hand befintliga
verksamheter värnas och ges förutsättningar att leva vidare. Ett bevarande
av verksamheten är också synnerligen angelägen eftersom den berättar om
områdets historia. Uppsala ångkvarn etablerades redan 1864 och ombildades
1874 som Upsala Ångqvarns AB, numera Nord Mills AB. Anläggningen är
dessutom som helhet arkitektonisk värdefull och intressant och utgör ett
spännande inslag i stadsbilden med inte bara vacker tegelarkitektur utan
också stiliga silobyggnader. Silobyggnadernas “ansenliga och höjd och
skuggverkan” är inget skäl att försöka få bort dessa. Tvärtom bör denna
snart hundrafemtioåriga levande verksamhet ses som en tillgång och
planeringen anpassas till detta förhållande! Det bör klarläggas om
industrispåret är ett villkor för verksamheten. Om så är skall detta
beaktas vid fortsatt planering av området. (Enligt riktlinjer i
översiktsplanen: “Byggnader och miljöer av industrihistoriskt värde bör
bevaras och får inte förvanskas”. s.118)

Trafiksystem och buller
I programmet anges att “Trafikfrågorna i och omkring Kungsängen är viktiga
att klarlägga.” Det planerade trafiknätet inklusive förlängning av
Kungsängsesplanaden med en bilbro över Fyrisån beskrivs. En eventuell
framtida underfart under järnvägsspåren till Boländerna nämns som en
möjlighet. Ansenliga prognostiserade trafikmängder redovisas för
huvudgatorna varför bullernivåerna torde bli höga. Det saknas dock
bulleranalyser i programmet.

FVU:s synpunkter
Det är viktigt att trafik- och bebyggelseplanering sker samordnat.
Trafikfrågorna kan inte klarläggas i efterhand eftersom de i så hög grad
påverkar markanvändning, skyddsavstånd m.m. Trafiksystemet med
utbyggnadsetapper samt trafikmängder och bullernivåer bör beskrivas mycket
tydligare, kanske för olika alternativ (med respektive utan Kungsängsledens
bilbro om denna utbyggnad är osäker, med respektive utan underfart till
Boländerna). En fråga som överhuvudtaget ej nämns i programmet är om
området berörs av transporter med farligt gods vilket i så fall medför krav
på stora skyddsavstånd. Trafik- och bullerfrågor bör således belysas och
analyseras på ett mycket djupare sätt och avvägas mot andra sektorsfrågor i
programmet.

Kollektivtrafik
I programmet nämns att utöver de busslinjer som trafikerar Kungsgatan
lokalbussar bör kunna dras in i området t ex längs Kungsängsgatan –
Siktargatan – Muningatan eller på Sågargatan. Om spårbunden trafik blir
aktuell kan den dras längs Kungsgatan.

FVU:s synpunkter
Det är viktigt att från början klarlägga hur kollektivtrafikstråken skall
läggas i planområdet som underlag för kommande detaljplaner. Hållplatser
skall placeras på ett genomtänkt sätt i
förhållande till gång- och cykeltrafikstråk och viktiga målpunkter i
området. I översiktsplanen anges att “Kungsgatan kan komma att ges en helt
ny roll som kollektivtrafikstråk varvid biltrafiken på gatan kraftigt
reduceras genom en kombination av trafikregleringar, avstängningar och ny
utformning.”. Denna fråga sammanhänger givetvis med hur trafiksystemet som
helhet utformas enligt föregående punkt och aktualiserar än mer behovet av
att klarlägga trafiksystem och kollektivtrafik jämsides och i samverkan med
övrig planering. Planprogrammet bör kompletteras med en mera noggrann
redovisning av hur kollektivtrafiken skall ordnas, eventuellt olika
alternativ.

Parkering
Tanken enligt programmet är att parkering skall lösas på den egna
fastigheten i parkeringsgarage under mark. Gästparkering föreslås ske som
kantstensparkering. Utmed Kungsgatans östra sida föreslås kundparkering.

FVU:s synpunkter
Det är en bra lösning att få till stånd garage inom området för att slippa
ytkrävande markparkering, framförallt för den omfattande boendeparkeringen.
Några frågor när det gäller övrigt parkeringsbehov: Bör det inte
förutsättas att anställda och kunder färdas med kollektivtrafik till ett så
centralt område i staden? På vilken grund föreslås att ett parkeringshus i
sex våningar skall byggas? Bör inte inriktningen vara att så långt möjligt
försöka undvika att biltrafik dras in i staden där ju
kollektivtrafikförsörjningen är god? I programmet saknas en diskussion om
de möjligheter till dubbelutnyttjande av bilplatser som finns i ett område
med både bostäder och arbetsplatser. Programmet bör kompletteras med en
analys av det totala parkeringsbehovet mot bakgrund av inriktningen att så
långt möjligt minska biltrafiken i innerstaden.

Glädjande nog är cykeln ett vanligt transportmedel i Uppsala. Detta medför
också krav på ytkrävande cykelparkeringar vilket är ett stort problem på
många håll i staden. I programmet anges att utrymme härför finns på
förgårdsmark. Programmet bör kompletteras med ytterligare riktlinjer i
denna fråga, bl a för gaturum utan förgårdsmark.

Årummet
Det anges i programmet att de resultat beaktas som framkommit vid
parallella uppdrag angående årummet på Fyrisåns västra sida, från Ulleråker
fram till Islandsbron, samt även på östra sidan strax söder om
Kungsängsesplanaden.

FVU:s synpunkter
Planeringen av hela årummets utnyttjande söder om Islandsbron hänger nära
samman med planeringen av Kungsängen. De resultat och de alternativ som
redovisas i uppdragen borde sammanfattningsvis ha redovisats i
programhandlingen för att under samrådet ge möjlighet för remissinstanserna
till en helhetsbedömning av hur Kungsängen och årummet bör utvecklas.

Årummets avsnitt utmed Kungsängen är idag en lugn oas delvis med lummig
grönska. Här promenerar man med hunden, joggar, sitter i solen eller
pysslar med sin båt. I programmet föreslås en kraftig förändring av
karaktären. Enligt programmet skall den östra sidan av årummet utmed
Kungsängen ges stadskaraktär. Här föreslås handel, ett torg, en arena och
en fotbollsplan med läktare. Årummet blir inte längre den lugna lite vilda
oas den är idag och som med varsamma tillägg skulle kunna förbli sådan även
i framtiden. Behovet att i huvudsak behålla dess nuvarande karaktär
förstärks av det faktum att Kungsängen, trots avsikten att “grönskan skall
vara närvarande såväl i gaturum som inne på gårdarna”, nästan helt kommer
att sakna parkrum för närrekreation. Visst är det positivt om verksamheter
som småbutiker, utställningslokaler, kafé, restaurang m.m. tillkommer men
en evenemangsbyggnad med arena och stort torg och en stor fotbollsplan med
läktare för publik skulle förändra karaktären på ett avgörande sätt. Det är
överhuvudtaget mycket tveksamt att förlägga verksamheter längst in i ett
bostadsområde som drar till sig mycket biltrafik och ger stora störningar
vid olika evenemang. Föreningen anser därför att publikdragande
anläggningar som arena och stor fotbollsplan bör
förläggas i andra mera lämpliga lägen i staden. (Enligt riktlinjen i
översiktsplanen: “Park och närnatur bör i huvudsak detaljplaneläggas som
park eller natur och skötas så att deras kvalitet och funktion bevaras”. s.
93)

Inom planområdet finns idag ett stort område som används för
båtuppläggning. På situationsplanen i programmet står ordet “båtupplägg”
utan närmare precisering strax söder om Kungsängsleden. Tanken är väl inte
att förlägga en stor båtuppläggningsplats i det läget på ängen? Båttrafiken
är en viktig del av livet i årummet, inte minst på våren när alla båtägare
pysslar om sina båtar inför sommarsäsongen. En lösning skulle kunna vara
att dela upp båtuppläggningen i mindre områden omgärdade av grönska i
lämpliga lägen utmed den fortsatta åsträckningen söderut. Möjligheterna att
genomföra detta på ett bra sätt med erforderliga tillfarter m.m. bör dock
klarläggas innan man avhänder sig uppläggningsplatsen i programområdet. En
sådan redovisning bör därför ingå i programmet.

Kungsgatan – entré till staden
I programmet nämns att “Entrén till staden skall förstärkas genom ett
stadsmässigt gaturum längs Kungsgatan”.

FVU:s synpunkter
Denna infart till staden, via rondeller på Kungsängsleden och
Kungsängsesplanaden och synlig på långt håll över slätten, är en av stadens
tydligaste infarter både för bilister och tågresenärer. På situationsplanen
i programmet antyds framtida kontorsbebyggelse schematiskt i det första
kvarteret öster om Kungsgatan och endast som en yta i kvarteret norr därom.
Ambitionen måste vara att när möjligheter ges skapa ett vackert och
sammanhållet stadsrum kring infarten med god arkitektur, grönska, belysning
och konstnärlig utsmyckning. En särskild aspekt vid utformningen är att
området tydligt skall markera stadens omedelbara möte med slätten och
därmed bibehålla ett av Uppsalas särdrag, “Staden på slätten”.
Intentionerna när det gäller gestaltningen av stadsmiljön kring denna
infart bör redovisas mycket mera utförligt i programmet.

Riktlinjer för gestaltning
Programmet innehåller vissa förslag till riktlinjer av “bör”-karaktär vad
beträffar utformningen av byggnader, gårdar och gaturum. Det anges i
programmet att “En viss styrning av utbyggnaden måste till för att undvika
kaos. Styrningen får dock inte vara starkare än nödvändigt..”

FVU:s synpunkter
För att få en sammanhållen helhetsverkan när det gäller skala, form,
material, färg och grönska krävs riktlinjer för gestaltningen av bebyggelse
och offentliga rum. Med den stora valfrihet som finns idag när det gäller
utformning och material är det särskilt viktigt att sådana riktlinjer
tydligt inarbetas i processerna från idé till färdigt bygge dvs i hela
kedjan: program – detaljplan- bygglov – genomförande – förvaltning. Många
av dessa riktlinjer är så viktiga att det inte räcker med bör – de bör vara
krav. Föreningen föreslår att riktlinjerna sammanfattas i ett
gestaltningsprogram som biläggs detaljplanerna och som läggs fast antingen
genom lämpliga planbestämmelser eller genom klausuler i
exploateringsavtalen. Detta är särskilt viktigt i ett område som Kungsängen
där genomförandet kommer att ske under lång tid av många olika byggherrar
och med över tiden olika företrädare för alla de aktörer som är
representerade i processen. Ett sådant förfarande ger en garanti för att
viktiga aspekter för att få en god stadsmiljö genomförs genom att de blir
tydliga för alla de parter som under lång tid kommer att delta i
omvandlingen.

I programmet anges att byggnadernas höjd inte bör överstiga 6 våningar samt
att husen utformas med en indragen vindsvåning och med tydligt markerad
bottenvåning med högre våningshöjd för att medge verksamheter. Dessa
höjdregler är väl motiverade för att få en god anpassning till angränsande
del av innerstaden och för att nu eller i framtiden alltid ha möjligheten
att få till stånd verksamheter i bostadshusens bottenvåningar. Höjdreglerna
är dock så avgörande för områdets framtida kvalitet både estetiskt och
innehållsmässigt att dessa regler bör anges som krav. Även andra föreslagna
riktlinjer t ex avseende gårdsmått, entréer både mot gata och gård och
portvalv in till gårdarna bör vara krav eftersom de är så betydelsefulla
för områdets kvalitet.

Det är utmärkt att programmet innehåller tydliga typsektioner för
gaturummen och att dessa ska förses med träd- och i vissa fall planterade
förgårdar. Programmet bör dock kompletteras med en sektion också för
gåfartsgatorna. Dessa typsektioner inklusive alléträd, planterade
förgårdar, materialanvisningar m.m. föreslås ingå i det gestaltningsprogram
föreningen förordar och vara krav vid genomförandet. Sektionerna bör också
kompletteras med uppgift om hur cykelparkering skall ordnas (Se ovan under
punkten “Parkering”).

Föreningen anser vidare att riktlinjerna för gestaltning bör kompletteras i
flera avseenden:

Både i innerstaden och i Kungsängen är rött tegel samt puts, framförallt i
skalan från rött till ockragult samt grått, förhärskande fasadmaterial och
färger. Detta förhållande bidrar starkt till känsla av helhet och
sammanhang. Dessa fasadmaterial och en varm färgskala föreslås därför
utgöra krav vid genomförandet.

Där stora parkeringsytor kan förekomma bör dessa delas upp i mindre enheter
som omgärdas av buskar eller träd för att bryta ner skalan.

Stadsmiljöer, som vi uppskattar, kännetecknas nästan alltid av en omsorg om
helheten. Det handlar inte bara om skala, hushöjd, material, färg och
grönska utan också om alla detaljer som bidrar till helhetsintrycket. I ett
gestaltningsprogram, som föreningen föreslår, bör därför ingå skyltprogram,
dvs anvisningar för placering och utformning av skyltar. Detta är särskilt
motiverat i Kungsängen med stort inslag av verksamheter med behov av
skyltning. Principer för belysning och armaturer bör redovisas liksom
viktiga drag i markbehandlingen. Programmet kan gärna också innehålla
intentioner när det gäller konstnärlig utsmyckning för att säkerställa att
denna utformas inom ramen för och i samverkan med övrig planering. Även ett
tillgänglighetsprogram bör ingå med detaljanvisningar i syfte att nå god
framkomlighet för funktionshindrade till byggnader och i offentliga rum.

Sammanfattning

FVU anför följande synpunkter i sammanfattning:

.. Det är utmärkt att lägga fast en långsiktig struktur med vissa
riktlinjer för utformningen utifrån huvudidén att utforma Kungsängen som en
blandad stadsmiljö som anknyter till det befintliga stadsmönstret.

.. Det bör övervägas om inte vissa av de kulturhistoriskt värdefulla
byggnaderna bör erhålla beteckningen Q i stället för q. Härigenom uppnår
man största möjliga flexibilitet i användningen så länge den anpassas till
bebyggelsens kulturvärden.

.. Programmet bör kompletteras med analys och ställningstagande till
inriktning för bevarande vid kommande planläggning när det gäller de
kulturhistoriskt värdefulla/intressanta byggnader som utpekats i
inventeringar och som ej föreslås skyddade i texten.

.. Föreningen framhåller med kraft vikten av att vid planeringen skapa
förutsättningar för att Nord Mills och Lantmännen Lantbruks siloverksamhet
kan bestå även på lång sikt, med hänsyn till att tillvarata i första hand
befintliga verksamheter för att få en blandad stadsmiljö, att verksamheten
berättar om områdets historia samt dess arkitektoniska betydelse för
stadsbilden.

.. Trafiksystemet med utbyggnadsetapper samt trafikmängder och bullernivåer
bör beskrivas och analyseras mycket tydligare och i samspel med planeringen
av övriga sektorsfrågor, kanske för olika alternativ.

.. Om området berörs av transporter med farligt gods bör programmet
kompletteras med en redovisning av dessa jämte erforderliga skyddszoner.

.. Programmet bör kompletteras med en djupare redovisning av hur
kollektivtrafiken skall ordnas inklusive hållplatslägen, eventuellt olika
alternativ. Inte minst konsekvenserna av spårförbindelse på Kungsgatan, bl
a för trafiksystemet som helhet, måste belysas.

.. Möjligheterna till parkering bör, förutom boendeparkering, kunna
begränsas med hänsyn till det centrala läget med god
kollektivtrafikförsörjning samt i syfte att minska biltrafiken i
innerstaden.

.. Programmet bör kompletteras med ytterligare redovisning av hur
cykelparkering skall ordnas.

.. Resultaten och de alternativ som redovisas i förslagen från de
parallella uppdragen för årummets utnyttjande bör i sammanfattande form
redovisas i programmet för att ge möjlighet till en helhetsbedömning av hur
stadsdelen Kungsängen och årummet bör utvecklas.

.. Årummets avsnitt utmed den nya stadsdelen kan med fördel varsamt
kompletteras med vissa verksamheter och ändå förbli en attraktiv och
relativt lugn parkoas för närboende och andra. En lokalisering till årummet
av publikdragande och för omgivningen störande verksamheter som
evenemangsbyggnad, arena och fotbollsplan med läktare skulle dock förstöra
områdets värde som en lugn parkoas, varför sådana publika anläggningar bör
förläggas i andra mera lämpliga lägen. Den omfattande trafik dessa
verksamheter för med sig är också mycket negativ för planerade närbelägna
bostäder.

.. Möjligheterna att flytta båtuppläggningen till andra platser i årummet
bör klarläggas innan man avhänder sig uppläggningsplatsen i planområdet. En
sådan redovisning bör därför ingå i programmet.

.. Programmet bör tydligt redovisa förslag hur entrén till staden vid
Kungsgatan bör utformas för att få hög arkitektonisk kvalitet och med
hänsyn till att området utgör stadens möte med slättlandskapet.

.. För att säkra att genomförandet leder till en god och sammanhållen
stadsmiljö bör riktlinjer för utformningen av byggnader och offentliga rum
sammanfattas i ett gestaltningsprogram som biläggs detaljplanerna och som
läggs fast antingen genom lämpliga planbestämmelser eller genom klausuler i
exploateringsavtalen. Viktiga riktlinjer för stadsmiljöns kvalitet bör vara
krav i detta gestaltningsprogram.

.. Gatusektionerna bör kompletteras med sektion för gåfartsgata samt
kompletteras med ytterligare riktlinjer för cykelparkering.

.. Riktlinjerna bör kompletteras med krav på rött tegel eller puts i varm
färgskala i syfte att bidra till helhet och sammanhang i stadsbilden.

.. Där stora parkeringsytor förekommer bör dessa delas upp i mindre enheter
som omgärdas av buskar eller träd för att bryta ner skalan.

.. I det gestaltningsprogram, som föreningen föreslår, bör också ingå
skyltprogram, principer för belysning och armaturer, anvisningar för
markbehandling och offentlig utsmyckning samt ett tillgänglighetsprogram.

.. Programmet för Kungsängen bör kompletteras och fördjupas i ovan
beskrivna avseenden och därefter sändas ut på nytt samråd.

För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan

Anna Nilsén, ordförande Kristina Berglund, styrelseledamot

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 081023
Stadsbyggnadskontoret
753 75 UPPSALA

ang dpl för Västra Vårdsätra (Vårdsätra 11:1 m. fl.), dnr 2007/20017-1.

Föreningen Vårda Uppsala har tagit del av detaljplan för Västra Vårdsätra
och ber att få framföra följande synpunkter.

Planhandlingarna är utomordentligt lättlästa och plankartorna välgjorda och
tydliga.

Innehåll
Västra Vårdsätra ingår i ett viktigt fornminnesområde från Hågaåns dalgång
längs Ekolns strand med Vårdsätra gård och Ekolsnäs, som ingår i
riksintresse K 39. Naturen med lövängar och hagar med gamla ädellövträd
berörs i riksintresset Mälaren med öar och stränder. Området är också
omtyckt och viktigt för uppsalabornas rekreation med strövtåg och bad på
sommaren och skridskoåkning på vintern.

Lövängsvägen
Lövängsvägen har kvar sin mjuka sträckning sedan forntiden och bör inte
belastas med alltför mycket biltrafik. Därför är det bra om den får behålla
sitt nuvarande status, dvs att den inte breddas eller riktas och att den
får fortsätta att vara grusad.

Koloniområdet
Läget för ett koloniområde med P-plats och stugor på sluttningen från vägen
mot vikens strand syns Föreningen som olämpligt. Det närliggande
villaområdet har ju sina tomter och för stenstadens invånare, som i och för
sig skulle behöva fler kolonilotter att tillgå är läget alltför avlägset.
Miljön kring kolonilotter tenderar dessutom att bli plottrig med sina
stugor och nyttoanläggningar. Det bör finnas andra områden kring staden som
lämpar sig bättre för ändamålet, och Föreningen, som uttalat sig om detta i
programskedet, anser fortfarande att koloniområdet bör utgå ur planen.

Vandrarhem, badplats mm
Föreningen har inga invändningar mot tillkomsten av ett vandrarhem eller
gästbyggnad i den gamla ladan eller en ny byggnad med liknande utseende som
föreslås i planen.

Badplatsen, som varit nedanför Vårdsätra gård (i privat ägo), föreslås
flyttad till strandängsområdet nordöst om Vårdsätra gård, intill
naturreservatet, och får sin parkering uppe vid vägen, omklädningsbyggnad,
tillgänglighet för handikappade m.m. Detta kommer att ge förbättrade
möjligheter till rekreation utan att inkräkta på naturvärdena. Men det
krävs stor omsorg vid utförandet av paviljongerna och försiktighet med
eventuella planteringar, gräsklippning o. dyl.

Föreslagen bebyggelse
Planen innehåller två nya bostadsenklaver längs Vårdsätravägen med ett
nytillskott av 14 parhus och 21 villor. Som komplement till övrig
villabebyggelse vill man bygga fyra villor högst upp på höjden norr om
Vårdsätra gård och dessutom 4 nya villor inom strandskyddat område.

Villorna vid Vårdsätravägen. Vid Vårdsätravägen riskerar man omfattande
stora sprängningsarbeten. Därför rekommenderar man också villor i två
våningar samt parhus för att minska utbredningen på tomtmarken. Villorna är
ju av mycket exklusivt slag med stor byggnadsyta och man kan då
rekommendera försiktig hantering av terrängskillnaderna.

Det är vid denna utbyggnad av stor vikt att trädridån mot Vårdsätravägen
bibehålls för att bevara vägens nuvarande karaktär.

Villorna vid stranden. En blick på kartan ger intrycket att villorna vid
stranden endast fyller i ett tomrum i en redan existerande villabebyggelse.
De lär inte heller öka trafikflödet på Lövängsvägen i någon högre grad. Men
just här är terrängen mycket brantare och särskilt de båda övre villorna
med tillfartsväg kommer att fordra stora sprängningsarbeten. Detta och att
dessa fyra hamnar innanför strandskyddat område gör att de bör utgå.

Sammanfattning
Föreningen Vårda Uppsala tillstyrker planen, men föreslår att
koloniområdet flyttas till annat område och att inga villor byggs innanför
strandskyddet.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan

Anna Nilsén Kristina Dahlberg
Ordförande Bitr sekreterare

Byggnadsnämnden i Uppsala kommun Uppsala 2008-10-05
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

Angående utställning av Sävja gård. Dnr 2007/20004-1

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerat förslag och vill med anledning härav framföra följande.

Utställningsplanen utgör ett nytt bebyggelseområde (nr 34) i överensstämmelse med antagen ÖP i form av ny bostäder och förskola/skola. Planområdet består huvudsakligen av jordbruksmark tillhörig Sävja gård. Området gränsar i norr mot Sävjaån, i öster mot norra stambanan, i söder mot befintlig bebyggelse (bl.a. Sävja gård) och i väster mot väg 255.

Planförslagets syfte

a.. Nordlig utvidgning av stadsdelen Sävja.
b.. Bebyggelsetillskott i form av 650 bostäder i blandad bebyggelse med 2 – 3 våningar.
c.. Uppförande av förskola/skola.
d.. Ytor för lek, rekreation och odling.
Bebyggelse och trafik

Dispositionen består av trevåniga flerbostadshus (ca 250 bostäder) längs väg 255 och 400 bostäder fördelade på radhus, kedjehus, parhus och villor, grupperade i enklaver mot årummet och järnvägen. Norr om Sävja gård, invid “Sävja äng”, planeras en skola för uppemot 180 elever. I anslutning till skolan avsätts ytor för lek och rekreation och längs järnvägen läggs odlingsytor.

Området får infarter från v 255 via två nya rondeller. En ny huvudgata inom området går nästan parallellt med v 255 och fördelar trafiken till lokalgator, för att i norr och söder övergå i “parkgator” till villakvarteren. Den södra “parkgatan” ges möjlighet till framtida förlängning via vägport under järnvägen vid eventuell fortsatt utbyggnad av Bergsbrunna.

Föreningens synpunkter

Planområdet är känsligt ur många aspekter:

a.. Landskapsbild med Sävjaåns årike, vilket ingår i Natura 2000-området
b.. Kulturlandskap med Linnéstigarna och Sävja gård
c.. Jordbruksmark på slättlandet
d.. Trafikgenerering och kollektivtrafik
e.. Buller från trafikled (v 255) och järnväg
FVU inser att rådande bostadssituation föranlett avsteg från principerna för flera av punkterna ovan. Här föreligger så många och betydande avsteg, att förslaget i sin nuvarande form bör revideras före antagande av planen för laga kraft.

Men, FVU inser även att en kompletterande bebyggelse inom planområdet kan skapa en nordlig entré till ett utbyggt Bergsbrunna/Sävja med förutsättningar till en viktig pendeltågstation i sydligt läge.

Med anledning härav vill vi diskutera möjligheter till anpassning av de fem punkterna:

Landskapsbilden med Sävjaåns årike

Landskapsbilden utgör den ena av de viktigaste invändningarna, speciellt som Sävjaån ingår i ett Natura 2000-område. Att här ansöka om upphävande av 100 meters strandskydd är helt fel, inte minst styrkt av att liknande framställningar på andra håll i landet resulterat i ett utökat strandskydd till 300 meter. Åriket har i detta fall sitt stora värde som naturupplevelse och bör ha ytterst ringa värde som “strandnära” faktor för bebyggelse. Detta område är tvärtom känt för att vara ett köldhål och därtill myggrikt.

Kulturlandskap med Linnéstigarna och Sävja gård

Kulturlandskapets dignitet utgör den andra av de viktigaste invändningarna mot planen. Framför allt då “villamattan” mellan huvudgatan och Sävjaån spolierar upplevelsen kring Linnéstigarna. Likaså förtas sambandet mellan ån och Sävja gård.

Jordbruksmark på slättlandet

Att bygga på brukad eller brukbar jord är inte minst i dagens läge synnerligen tveksamt. I detta bebyggelsenära läge kan dock diskuteras om jordbruk är fullt ut rationellt. En möjlighet till acceptans är att viss bebyggelse i planområdet kan växlas mot minskat intrång på jordbruksmark och orört slättland öster om järnvägen vid Bergsbrunnas fortsatta utbyggnad.

Trafikgenerering och kollektivtrafik

I vanlig ordning talas i planen om framtida trafikflöden som om kommunens intentioner angående miljömål i allmänhet och klimatmål i synnerhet inte behöver ingå i planeringen. Detta medför att man endast nämner konventionell busstrafik, trots att flera av kommunens aktörer planerar för stomlinjer med buss eller spårtrafik. Resultaten av “workshopen” rörande Bergsbrunna talar entydigt om stomlinjer som ofta kräver reservat för egna körfält. Utställningsförslaget innebär för långa gångavstånd, gällande mer än hälften av villamattan, för att nå hållplatser längs v 255. Alternativet är ytterligare en orationell, separat och glest trafikerad kompletteringslinje (jfr linjerna 20, 22 och 35).

Sammanhanget med Bergsbrunnas och Sävjas övriga utbyggnad.

FVU finner det positivt att planförslaget inte rymmer ett nordligt stationsläge och därmed endast är förenligt med en sydlig lokalisering av Bergsbrunna station.

FVU föreslår

En utveckling av planförslaget som tar hänsyn till invändningarna enligt ovan:

a.. “Villamattan” mellan huvudgatan och Sävjaån reduceras till hälften för att lämna kvar en tillräckligt stor yta för Linnéstigarnas kringmiljö och som på lämpligt sätt kan användas för odling, rekreation och strandängar mot Sävjaån.
b.. Planens småhusområde i sydost kan bestå med ca 150 – 200 bostäder. Förutsättningen är givetvis att bullret från järnvägen kan hanteras. Området kan möjligen försörjas genom förlängning av nuvarande busslinje 20, vilket dock ger lång restid och psykologiskt “fel” färdriktning. Läget är ogynnsamt för kollektivtrafikens resenärer och trafikutövaren.
c.. Flerbostadshusen mellan huvudgatan och v 255 begränsas i norr, men kan uppföras i tre till fyra våningar och kompletteras med liknande bebyggelse på östra sidan (tillsammans 350 – 400 bostäder) av huvudgatan fram till skolan. Huskropparna längs den västra sidan av huvudgatan bör ha en lämplig andel av lokaler för handel och verksamheter i bottenvåningen, gärna i gångstråken mot hållplatserna vid v 255. Övriga hus längs gatan kan ha en liten förgård framför fasaderna. Samtliga huskroppar vinkelräta mot huvudgatan får ej överstiga tre våningar, bl.a. av bullerskäl. Ett gestaltningsprogram för tak och fasader är önskvärt, i syfte att nå en sammanhållen helhet, inte minst mot bakgrund av områdets synlighet från slätten.
d.. Huvudgatan kan gärna utformas som parkgata/liten esplanad.
e.. Väg 255 omvandlas till stor esplanad (max 50 km/tim) med trottoarer och cykelbanor samt separata körfält för kollektivtrafikens stomlinjer och gc-tunnlar i anslutning till hållplatserna.
Den föreslagna dispositionen framgår av nedanstående figur.

Förslaget till disposition, med oförändrat antal bostäder (ca 650), skall endast ses som en principskiss utan anspråk på gestaltning eller detaljutformning. Blå huskroppar anger flerbostadshus som ersätter den nordöstra småhusbebyggelsen. De föredömliga sektionerna i handlingarna bör kompletteras med riktlinjer för att uppnå en så levande och vacker miljö som möjligt i gaturummen.

Lösningen främjar naturupplevelsen i Natura 2000 – området och kulturlandskapet och beaktar bättre bullerfrågan samt kollektivtrafikens tillgänglighet.

Sammantaget

FVU anser att utställningsförslaget i sin nuvarande utformning bör avslås, men att potential och förutsättning finns för att genom måttlig bearbetning åstadkomma en funktionell nordlig utvidgning av Bergsbrunna med samtidig hänsyn till natur och kulturella värden.

För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2008-08-03
753 75 Uppsala

ang dpl för del av Dalby 10:1, 11:1 m fl, Uppsala kommun. Dnr 2005/20058-1.
Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har beretts tillfälle till yttrande över
rubricerade samrådshand-ling och ber härmed att få framföra följande
synpunkter.

I planförslaget redovisas 14 nya byggrätter för småhus, varav sex bostäder
i form av parhus som är avsedda som seniorbostäder. Det anges i
planbeskrivningen att den föreslagna bebyggelsen bedöms följa intentionerna
i översiktsplanen. Planprogram har inte bedömts nödvändigt.

Föreningen Vårda Uppsala anför följande:

Till skillnad mot vad som anges i planbeskrivningen strider planförslaget
mot översiktsplanens inriktning, när det gäller lokalisering av bebyggelse
på landsbygden med hänsyn till äldre kulturlandskap, värdefull natur och
jordbruksnäring.

I översiktsplanen anges bl a att

a.. En utgångspunkt vid val av lägen för bebyggelsetillskott är att
undvika “negativ påverkan på naturmiljön och lokala eller överordnade
kvaliteter” (s.31).
b.. “Där speciella karaktärsdrag finns är det av godo att dessa tas
tillvara och utvecklas – snarare än att byar och orter blir alltmer lika
varandra” (s.50).
c.. “Nya byggnader ska lokaliseras i anslutning till befintlig bebyggelse
eller lägen som liknar traditionella tomtplatser, det vill säga i skogsbryn
och på höjdlägen i landskapet” (riktlinje s.51).
d.. “Ingrepp som förhindrar fortsatt brukande av jorden ska undvikas”,
“Ny bebyggelse och anläggningar i det öppna jordbrukslandskapet ska prövas
restriktivt och med höga krav på utformning” (riktlinjer s. 70)
e.. “Brukningsvärd jordbruksmark utanför tätorternas expansionsområden
samt de prioriterade stråken ska så långt möjligt skyddas från
exploateringar som försvårar framtida brukande av jorden” (riktlinje s.77).

Ett genomförande av detaljplanen berör område av riksintresse för
friluftslivet. Planområdet ligger inom ett större odlingslandskap med
särskilda landskapsvärden. Landskapet från Ramsta och österut mot
Hammarskog, Dalby och Ekoln utgör ett öppet, vackert böljande och levande
kultur- och jordbrukslandskap. En påfallande stor andel av bebyggelsen
består av äldre välbevarade traditionella faluröda bostadshus och
ekonomibyggnader i skogsbryn samt på kullar och impediment. Nya större
exploateringar av villor förekommer ej.

Dessa omständigheter innebär att landskapet som helhet ger en ovanligt
helgjuten bild av ett äldre kulturlandskap. Trots de starka kultur- och
naturintressena har en miljökonsekvens-beskrivning ej bedömts erforderlig.
Det saknas en analys av effekten av den föreslagna exploateringen mot
bakgrund av dessa intressen. Behovsbedömningen innehåller endast enkla
konstateranden med innebörden att exploateringen ej kommer att medföra
någon negativ påverkan.

En exploatering av planerad omfattning med villor och parhus skulle
innebära ett nytt främmande inslag i det välbevarade kulturlandskapet. Den
nya bebyggelsen avses dessutom förläggas på idag brukad åkermark. Detta
strider mot översiktsplanens riktlinjer som innebär att ny bebyggelse ska
placeras enligt traditionella principer respektive att undvika att inkräkta
på brukningsvärd jordbruksmark. Planförslagets bestämmelser med
huvudbyggnader långt in på tomterna men med rätt att placera uthus och
garage närmare gatan kommer dessutom troligen att leda till en mycket
plottrig och onaturlig stadsbild mot angränsande åkerlandskap.

Även när det gäller principerna för lokalisering av bebyggelse med hänsyn
till faktorer som rör långsiktigt hållbar stadsbygd strider planförslaget
mot översiktsplanens intentioner.

I översiktsplanen anges att

a.. “I planarbetet har sökts lägen för bebyggelsetillskott där
tillgängligheten till service och arbetsplatser är eller kan förväntas bli
god både med bil och kollektivtrafik” (s. 31).
b.. “Översiktsplanens övergripande inriktning för bostadslokalisering
utanför staden är att koncentrera bostadsbebyggelsen till prioriterade
tätorter och stråk med goda kommunikationer.” (s. 50).
c.. “Vid lokalisering av bostadsbebyggelse ska beaktas påverkan på och
tillgången till kommersiell service, särskilt dagligvaruhandeln” (riktlinje
s. 57).

Dalby är en liten by. Dalby ingår inte bland de byar/samhällen som avses
utvecklas till tätorter eller som ligger inom omlandet till annan tätort.
Inte heller ligger Dalby inom något utpekat stråk för bebyggelsetillskott.
Kollektivtrafiken består av busstrafik med låg turtäthet. Det finns inga
skolor. Förskola kommer enligt planbeskrivningen eventuellt att finnas.
Närmaste dagligvaruhandel i Ramstalund, 8 km västerut, består av en
bensinstation som säljer läsk, tidningar, godis samt ett mycket begränsat
utbud av dagligvaror. Närmaste dagligvaruhandel med fullt utbud är således
Gottsunda centrum på ca 1 mils avstånd från Dalby.

Detta innebär att servicenivån är synnerligen låg vilket leder till högt
bilberoende. Dessutom är det ytterst tveksamt att lokalisera seniorbostäder
till ett så ocentralt läge. Vad gör äldre som inte har råd att ha bil eller
som inte längre kan köra bil? Ska de åka buss och bära tunga kassar varje
gång de ska handla? Den föreslagna exploateringen är ett exempel på den
utspridning av bebyggelsen som sedan 1950-talet varit ett mönster i
bilsamhällets kölvatten. Idag är inriktningen den motsatta, vilket även
uttrycks i Uppsalas översiktsplan, nämligen att satsa på tätorterna och
förtäta bebyggelsen i dessa för att få underlag för service och minska
bilberoendet.

Genom att ej genomföra programsamråd och förlägga en kort remisstid för
plansamrådet till semestertid åsidosätter kommunen sin samrådsskyldighet

Enligt plan- och bygglagen ska planprogram upprättas när det inte är
uppenbart onödigt. I detta fall skulle frågan om att bygga eller ej i detta
känsliga läge definitivt ha lämplighetsprövats i ett planprogram. Inte
minst den bristande överensstämmelsen med översiktsplanen samt starka
kultur- och naturintressen är ett skäl för detta. Dessutom är samrådstiden
synnerligen kort med hänsyn till att den infaller under semestertid.
Kommunen kan härigenom gå miste om värdefulla synpunkter från
remissinstanserna.

Sammanfattning

Föreningen Vårda Uppsala avstyrker den föreslagna exploateringen.
Exploateringen strider i många avseenden mot de intentioner som anges i
översiktsplanen och överhuvudtaget mot de principer som gäller för att nå
ett långsiktigt hållbart samhälle enligt de nationella miljökvalitetsmålen.
Det är förvånande att de kloka intentionerna i översiktsplanen
uppenbarligen inte har effekt i den efterföljande detaljplaneringen. Hur
rimmar för övrigt detta planförslag med kommunens engagemang i projektet
DEN GODA STADEN där bl a kravet på ett samordnat samhällsbyggnadsperspektiv
på transportsystem och stadsutveckling betonas?

Den föreslagna exploateringen skulle innebära ett mycket främmande inslag i
ett mycket värdefullt kultur- och jordbrukslandskap samt område av
riksintresse för friluftslivet. FVU anser därför att det är fråga om
betydande miljöpåverkan. Exploateringen i sin helhet, inte minst planerna
på seniorbostäder, är synnerligen olämplig med hänsyn till den låga
servicenivån som medför högt bilberoende. Slutligen borde ett planprogram
ha upprättats och remisstider förläggas på icke semestertid för att få till
stånd en dialog med berörda på det sätt som avses i plan- och bygglagen.

Uppsala, dag som ovan

Anna Nilsén Kristina Berglund
Ordförande Styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala
c/o Anna Nilsén
Kungsängsgatan 36 E
753 22 Uppsala
Byggnadsnämnden i Uppsala Kommun
753 75 Uppsala

Uppsala 2008-06-16

Detaljplan för kv Blåsenhus, delområde 2, Kåbo 5:2 och del av Kåbo 5:1.

(Dnr 2005/20088-1)

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerat förslag och vill med anledning härav
framföra följande.

Föreningen är införstådd med att nu gällande program för kv Blåsenhus medger en omfattande
bebyggelse och att detta blir avgörande för universitetets möjligheter till expansion i någorlunda
centralt läge, något som har stor och positiv betydelse för stadens identitet.

Föreningen är fortsatt positiv till användningen av planområdet under förutsättning att den nya
bebyggelsen utformas och placeras med största möjliga hänsyn till befintlig bebyggelse samt kultur-
och naturvärden i planområdet och dess omgivningar.

Planens syfte
Att skapa byggrätter för ett nationellt protonterapicentrum, Skandionkliniken, samt expansions-
möjligheter och ändrade användningsområden för fd Patologiska institutionen.

Föreningens synpunkter
Samrådskartan saknar angivelse av byggnadernas exakta lägen, vilket försvårar bedömningen med
avseende på gestaltning, siktlinjer mm, men intentionerna framgår av illustrationsplanen (sid. 7) och
perspektivskisserna (sid. 8 – 10). Dessa tillsammans anger att byggnadshöjden får vara högst 5
våningar för Skandionkliniken och högst 4 våningar för tillbyggnaden av fd Patologen. Men, i en
remisshandling gällande detaljplan bör huskropparnas begränsningar anges – inte endast ett
bebyggelseområde, särskilt som planen ligger i en av stadens känsligaste miljöer (Riksintresseområde
C 40A). FVU har förhoppning att utställningshandlingen kompletteras med en disposition med
avseende på byggnader och siktlinjer.

Bebyggelse
Inom planområdet sker även en ombyggnad av fd Wallenberglaboratoriet till gymnasieskola
(Kunskapsgymnasiet). FVU förordar en bebyggelse utformad efter mottot ”institutioner i parkmiljö”,
vilket enligt illustrationerna uppnås med väl åtskilda byggnadskroppar med varierande volym, form
och material.

Kunskapsgymnasiet. Illustrationsplanen visar även en lamellformad tillbyggnad i högst fem våningar
från den västra gaveln för att sammanlagt kunna rymma ca 400 elever. Tillbyggnaden ligger i liv med
den befintliga byggnadens fasader, där gavlarna sammanbinds med passager.
FVU har inget att invända mot om- och tillbyggnaden, under förutsättningen att den senare får
gestaltning och ytmaterial som harmonierar med den ursprungliga byggnaden.

Skandionkliniken är tänkt att uppföras huvudsakligen i 1-2 våningar med en smal byggnadskropp i 3
våningar för kontor och patienthotell. Höjd (totalt högst 5 våningar) och riktning relaterar till
Kunskapsgymnasiet. Mot Artillerigatan tillåts högsta byggnadshöjden vara en våning. Illustrationerna
visar en modernistisk gestaltning, där den högre huskroppen vilar på pelare mot hörnet Dag
Hammarskjölds väg och Artillerigatan.
FVU finner att denna del av detaljplanen är omsorgsfullt planerad för att tillfredställa höga krav på
såväl form som funktion och att illustrationerna visar en intressant entré till hela kvarteret från söder.
Vidare medför den indragna högre huskroppen att hänsyn har tagits till skuggbildning mot de
befintliga bostadshusen längs Artillerigatan. En anmärkning framhålls angående gaturummets bredd,
där anläggande av separata cykelbanor längs Artillerigatans norra sida skall säkerställas.

Fd Patologen planeras för omvandling till hotellverksamhet med ca 200 rum inklusive, tillbyggnader i
högst 4 våningar. De nya huskropparna ligger i en formation som kommer att skymma den befintliga
byggnaden, vars tidigare baksida skulle kunna bilda fond mot genomfartsgatan och kvarterets inre
offentliga rum. Detta rimmar illa med intentionen att ge byggnaden skyddsföreskrifter (q), där det sista
villkoret innebär att ”huvudbyggnadens baksida kan kompletteras eller sammanlänkas med annan
byggnad om hänsyn tas till befintliga kvaliteter”.

Den L-formade
tillbyggnaden mot
genomfartsgatan
ersätts av två annex [Figur]
(snedstreckade),
vilket ger möjlighet till
en parkbildning med
huvudbyggnaden i
fonden.

FVU anser att tillbyggnaderna kan utföras som annex (snedstreckade i figuren ovan), vilket skulle ge
en öppen gårdsmiljö med parkkaraktär i stället för den slutna och mörka gården i planförslaget.
Härigenom bildar byggnaderna en ensemble där huvudbyggnadens arkitektoniska kvaliteter exponeras
och tillför kvarterets insida en parkmiljö som även skulle komma hotellet till godo. Som kompensation
för förlorad lokalyta kan prövas, under förutsättningen att huvudbyggnadens takfot inte överskrids, att
tillåta 5 våningar för annexen, t.ex. genom utnyttjande av topografin i ett suterrängkoncept.

Belastningar. Planförslaget innebär avsevärda tillskott i bruttoarea (BA):
Skandionkliniken och Kunskapsgymnasiet: ca 16 200 kvm
Fd Patologen: ca 8 000 kvm
Resultat blir en bruttoarea på uppåt 25 000 kvm, således nästan av samma storleksordning som
Pedagogikum. Sammantaget innebär detta att den planerade bebyggelsen kommer att närma sig 90 000
kvm BA. Verksamheterna har många sysselsatta (arbete och studier), men karaktären genererar även
stora flöden av besökare till seminarier och konferenser, motion och hotell samt patienter med
anhöriga.

Trafik.
Samrådshandlingarna och programförslaget underskattar, enligt föreningens uppfattning, trafikproblemen
föranledda av Blåsenhuskvarteret i sig och fastmer satta i sitt sammanhang genom Översiktsplan för Uppsala
stad 2002 och övrig utveckling av campussystemen (Science Park, Rosendal, Ångström, Ulleråker mm.).
Kommunen har nyligen framhållit behovet av att minska bilanvändningen, främst för att uppfylla de skärpta
miljömålen, genom en ökad satsning på kollektivtrafikens attraktivitet. Speciellt framhålls att den fortsatta
stadsplaneringen skall innefatta ytavsättningar för spårburen kollektivtrafik.

Tekniska kontoret anger framtida belastningar på Norbyvägen och Dag Hammarskjölds väg (Dag H:s väg)
till 5 000 respektive 13 000 fordon per dygn (fpd), exklusive trafikgenerering till följd av kv. Blåsenhus.
Enbart Pedagogikum med 30 000 kvm institutionsyta innebär ca 3 000 ytterligare verksamma i kvarteret.
Planförslaget för kv Blåsenhus, delområde 3, medför ytterligare uppemot 4 500 verksamma och sannolikt
tusentalet dagliga besökare. Föreliggande planförslag kan innebära ca 1 000 verksamma och ca 1 000 dagliga
besökare. När kvarteret är utbyggt enligt pågående planering, utgör det en lika stor trafikgenerator som
Akademiska sjukhuset eller Ångström/MIC.

FVU upprepar förslag från tidigare yttranden angående möjligheterna att klara tillgänglighet och passage
förbi kv. Blåsenhus:

Norbyvägen: På vardera sidan om anläggs separata gång- och cykelbanor. På södra sidan, gärna innanför en
trädrad, anläggs dubbla körfält för kollektivtrafik med hållplatsutrymme. Denna trafikföring bör även prövas
i kv Lagerträdet.

Dag Hammarskjölds väg tillåter ingen visuell breddning, främst. av kulturhistoriska skäl. Framtida
belastning med uppemot 18 000 fpd (inkl. Blåsenhustrafiken), fördelade på två körfält, kommer med
säkerhet att orsaka oacceptabla trafikhinder, inte minst för kollektivtrafiken. För att öka dess framkomlighet
bör gång- och cykelbanorna i gatuplanet görs om till kollektivfiler. På västra sidan löper en gångbana i plan
med Botaniska trädgården och på östra sidan en gångbana på första terrassen mot Slottet. Båda dessa
gångbanor omvandlas till separata gång- och cykelbanor. Denna trafikföring kan genomföras på hela
sträckan mellan Sjukhusvägen och Carolinabacken med en förlängning av den norra raksträckan så att
utrymme bereds för gång- och cykelbanan vid Fängelset. Söder om detta svänger gatan ner mot sin
nuvarande sträckning. Förslaget underlättar även placering av hållplatser.

Tillsammans med planförslagets cykelvägar inom kvarteret kan god tillgänglighet för cykel och
kollektivtrafik skapas på ett trafiksäkert sätt.

Sammanfattning av Föreningen Vårda Uppsalas synpunkter

Positiv till planområdets användning.
Avsaknad av planområdets detaljerade disposition försvårar en mer fullständig bedömning.
Kunskapsgymnasiet: Inga invändningar mot om- och tillbyggnaden, under förutsättningen att den senare
får gestaltning och ytmaterial som harmonierar med den ursprungliga byggnaden.
Skandionkliniken: Gillande av gestaltning som tillför en intressant sydlig entré till kvarteret.
Före detta Patologen: Inga invändningar gällande omvandling till hotell. Dispositionen av
tillbyggnaderna på huvudbyggnadens ”baksida” rekommenderas avslag och omarbetning, förslagsvis så
att dessa bildar pendanger i form av annex enligt figur. Härigenom skulle hotellkomplexet bättre leva
upp till begreppet ”institutioner i park” och huvudbyggnadens arkitektur bidra till en hög kvalitet på
kvarterets inre offentliga rum.
Med hänvisning till framtida trafiksituation, bör markavsättningar göras för spårburen kollektivtrafik
med körfält och hållplatser längs Norbyvägen och Dag Hammarskjölds väg.

För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan

Anna Nilsén Lars Bagge
Ordförande Styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 080613
753 75 Uppsala

ang dpl för kv Vidar, dnr 2006/20031.

Föreningen Vårda Uppsala har tagit del av plan för väg till Skölsta och ber härmed att få avge några synpunkter.

Synpunkter på planhandlingarna

Under rubriken detaljplaner anges gällande plan endast med nummer och datum för laga kraft. Planen visas ej, ej heller beskrivs dess innehåll – brukligt i tidigare planbeskrivningar. Gällande plan visar prickmark på hela gården, dvs marken får inte bebyggas. Ej heller är de befintliga träden markerade på plankartan, vilket också varit brukligt, även om de skulle gå förlorade vid planens genomförande.

Beskrivna förhållanden gör det svårt för den allmänintresserade att ta del av och själv bedöma planens konsekvenser, tvärt emot avsikten med en samrådshandling enligt PBL, plan- och bygglagen. Att man inte givit sig tid med detta är anmärkningsvärt, då området både är av riks-intresse och klassas som särskilt värdefull bebyggelsemiljö i översiktsplanen.

Synpunkter på planen

Föreningen Vårda Uppsala har inga principiella invändningar mot hotellbyggnaden längs Roslagsgatan. Envåningslänken mot 1960-talshuset öppnar möjligheter till den sundare plan, som beskrivs nedan. Hotellbyggnaden skulle positivt bidra till miljön kring konserthuset genom att sluta torgrummet, vilket också skulle aktiveras av butikerna i torgplanet. Kanske också bostadsgården kan vinna på att avskärmas från inlastningen till konserthuset – beroende på hur gården gestaltas. Avståndet mellan hotellbyggnaden och 1960-talshuset är cirka 11 m. Hotellet måste kortas, så att avståndet till jugendhuset mot Salagatan också blir cirka 11 m, detta med tanke på de bostäder som har sina fönster mot hotellets gavel.

Alla byggnader i kvarteret och runt torget är stenhus. Konserthuset avviker med sin lätta fasad av glas och plåt. Det känns helt fel att, som illustrationerna visar, föreslå en glasfasad på hotellet. Ett fasad med puts eller natursten skulle på ett fint sätt hålla samman miljön kring torget och konserthuset.

Den gårdsmiljö som planen föreslår måste uppfattas som en katastrof av de boende. Kvar blir bara två smala, skuggiga gårdar, som trots de ambitiösa illustrationerna ändå inte blir en bra utemiljö. Alla stora björkar måste troligen avverkas (här saknar man inmätningen) för hotellbyggnaden mot torget. Ett garage under hela gården sopar bort resten av vegetationen. Ovanpå garagebjälklaget blir den nya gårdsmiljön mer konstgjord – utan stora träd. I planbeskrivningen påstås, att gårdarna utformats utifrån ett barnperspektiv! Miljön kan knappast komma att uppfylla barnkonventionens krav, som plantexten anger.

Föreningen Vårda Uppsalas förslag

Vi vill föreslå en sundare plan. Tag bort hela den breda, tvåvåniga förbindelselänken mellan hotellbyggnaderna och ersätt den med en förbindelsegång i souterrängplanet längs 60-talshusets nordöstra fasad. En gång med glasat tak som ger en klimatskyddad passage mellan hotellbyggnaderna – souterrängvåningen används aktivt i den nuvarande hotellbyggnaden. Bygg den föreslagna envåningsdelen längs dennas nordvästfasad och gör den cirka 12 meter bred, så att ett fungerande garage kan byggas i källarvåningen. Garaget kan kompletteras med de parkeringsmöjligheter som bjuds i garaget vid Resecentrum, cirka 600 platser, och som ligger inom bekvämt gångavstånd. Under resten av gården byggs inget garage och alla de mindre träd och buskage som finns där idag kan bli kvar och bilda stomme i en rymlig, helt bilfri bostadsgård, som också ger plats för hotellets uteservering. En gård som på sikt åter kan få stora träd.

Ovanstående förslag skulle bli en kompromisslösning, som ger hotellverksamheten ett stort tillskott av lokaler och på sikt en bättre och bilfri utemiljö för de boende och deras barn.

För Föreningen Vårda Uppsala

Anna Nilsén PO Sporrong
Ordförande Vice ordförande

[1 bilaga]

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 080609
753 75 Uppsala

ang dpl för Skölsta i Uppsala kommun, dnr 2006/20033-1.

Föreningen Vårda Uppsala har tagit del av plan för Skölstas utbyggnad och
ber härmed att få avge några synpunkter.

Utbyggnadens storlek och läge

Skölsta ligger nära Uppsala, vilket innebär att extra hänsyn fordras vid
planeringen. Stråket av öppen jordbruksmark mellan Skölsta och staden bör
förbli obebyggt och användas för fortsatt odling, detta inte minst med
tanke på den nya synen på jordbruksmarkens värde och de aktuella kraftigt
utökade kraven på livsmedelsproduktion. Idag avråder man bestämt från all
exploatering för väg- och bebyggelseändamål på jordbruksmark. Föreningen
anser därför, att planerna på en omfattande utbyggnad av Skölsta skall
bantas och helst inskränka sig till aktuell plan, som på ett fint sätt
anpassar sig till en inbuktning av slätten inom befintlig bebyggelse. Det
innebär, att Skölsta skulle kunna begränsas till en angenäm bybildning om
ca 500 bostäder.
På 1970-talet gällde fortfarande den utmärkta tanken att grönbälten
skulle skilja utbyggnadsområden åt. Slätten mellan Skölsta och Uppsala är
ett sådant grönbälte. Risken är stor, att den äts upp av bebyggelse, om den
i Skölsta blir så stor, att man måste dra trafikkanaler över slätten för
att försörja bebyggelsens behov. Vägar brukar så gott som alltid alstra ny
bebyggelse. Kartan på sidan 5 visar precis hur vägar drar till sig stråk av
bebyggelse. En annan aspekt är att de ännu bevarade gårdarna och små byarna
bör få bevaras intakta med ett rejält respektavstånd och framför allt inte
förtätas med ytterligare bebyggelse. Gårdarna bör inte heller hindras i sin
funktion av vägdragning över markerna, något som det ofta klagas över från
detta håll. Vi återkommer till denna fråga i vårt yttrande över den
planerade vägen.
Vi vill också påminna om Uppsalas karakteristiska egenskap av staden på
slätten. Denna har åt detta håll till den grad tagits i anspråk för
bebyggelse, att endast ett tämligen smalt stråk återstår, men ett viktigt
sådant som ger utblick mot Jällahållet norrut och söderut mot Linnés
historiska landskap. Utblicken över detta kulturandskap med sina historiska
dimensioner är också en anblick att njuta av.

Den aktuella planen

Den aktuella planen innebär, att hänsyn tagits till den befintliga
terrängen med dess knallar och fornlämningar. Plats för handel och service
finns på strategiska ställen i området, vilket innebär möjlighet till
mötesplatser och annat som kan ge liv åt området. Därtill skall också
nämnas det positiva med den sammanhängande väven av park- och naturmark som
präglar planen. Möjligen skulle en större andel av de nämnda, livande
funktionerna kunna samlas i anslutning till stationen, t ex förskolan, för
att därmed skapa en centralpunkt i området.

För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan

Anna Nilsén, ordförande PO Sporrong, v ordförande

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 080609
753 75 Uppsala

ang dpl för väg till Skölsta, dnr 2008/20019.

Föreningen Vårda Uppsala har tagit del av plan för väg till Skölsta och ber
härmed att få avge några synpunkter.

Den aktuella planen

Vägen sträcker sig mellan vägtunneln under E4 söder om Vaksala kyrka och
ansluter till Svia byväg i Skölsta. Den är obarmhärtigt förlagd över det
obrutna jordbrukslandskapet och följer inte på något ställe befintliga
vägar. På så sätt skapar den ett oacceptabelt sår i slättlandskapet och en
barriär, inte minst med tanke på jordbruket.

Värdefull jordbruksmark

Med den nya synen på jordbruksmarkens värde och de aktuella kraftigt
utökade kraven på livsmedelsproduktion är denna vägdragning inte
samhällsekonomiskt försvarbar. Idag avråder man bestämt från all
exploatering för väg- och bebyggelseändamål på jordbruksmark.
Slätten mellan Skölsta och Uppsala är därtill ett nödvändigt grönbälte,
som bör försvaras mot exploatering. Risken är stor, om vägen dras på sätt
som anges i planen, att den genererar ny bebyggelse. Vägar brukar så gott
som alltid alstra dylik. Kartan på sidan 5 i dpl för Skölsta visar precis
hur vägar drar till sig stråk av bebyggelse. Gårdarna bör inte heller
hindras i sin funktion av vägdragning över markerna, något som det ofta
klagas över från jordbrukarhåll.

Förslag till vägdragning

Det finns möjligheter att på ett mer hänsynsfullt sätt än i planen lösa
tillfartsfrågan. Vi nämner nedan två alternativ.

1. En väg byggs som följer museijärnvägen in mot staden fram till Fålhagsleden.

2. Två tillfarter till Skölsta finns redan. Båda skulle med vissa
justeringar kunna användas för att fördela trafiktrycket, och båda mynnar i
den väg som så småningom når vägtunneln vid Vaksala kyrka.

Fördelen med båda de angivna alternativen är att inga nya barriärer i
landskapet skapas och att den dyrbara odlingsmarken kan förbli ograverad.
Vi påminner i detta sammanhang om att vägverkets fyrstegsprincip med
stegvis prövning av erforderliga åtgärder är mer i harmoni med nämnda två
förslag än med planförslaget. Man kan inte alltid möta kraven på maximalt
bekväm tillgänglighet. I detta fall måste en viss förlängning av
vägsträckan accepteras.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan

Anna Nilsén, ordförande PO Sporrong, vice ordförande