Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 080227
753 75 Uppsala

ang detaljplan för kv Dragstången, del av (dnr 2005/20012-1)

Föreningen Vårda Uppsala har tagit del av rubricerat förslag och vill med anledning härav framföra följande synpunkter.

Planens syfte:
Detaljplanen syftar till att ändra markområdet från industri till handelsändamål samt att öppna en ny gatulänk genom kvarteret för att förbinda Verkstadsgatan och Stångjärnsgatan med varandra och därigenom underlätta framkomligheten för cykel- och gångtrafikanter. I planens syfte ingår även att närområdet skall trafikanpassas med rondell och att de kringliggande gatorna skall anpassas för gång och cykeltrafik.

Placering:
Planområdet är beläget i de östra delarna av industriområdet Boländerna och gränsar till befintligt område för externhandel. Idag används marken till industri och lagerlokaler.

Några viktiga punkter i planen enligt Föreningen vårda Uppsala:

• Gatulänk genom kvarteret Dragstången
• Gatusektionerna utmed verkstads- och Stångjärnsgatan förses med trottoarer
• Planen möjliggör förändrat bruk av rådande bebyggelse till handel, samt möjlighet till uppförande av nya byggnader för handel
• Beaktande av bibehållna siktlinjer mot slottet och Uppsalaåsen
• Placering av byggnader utmed gatulinjen i möjligaste mån
• Om det inte går att placera byggnaderna i gatulinjen ska detta kompenseras med skärmar och planteringar för upprätthålla gaturummets väggar
• Beakta blickfånget från Uppsalas södra infart genom en medveten arkitektonisk gestaltning
• Öka tillgängligheten för cyklister och gående
• Beakta att inte möjligheten för en framtida spårtaxi försvåras samt möjliggöra linjedragningar som minskar restiden från Uppsalas centrum

Föreningen Vårda Uppsalas synpunkter och kommentarer till planen:

Föreningen vårda uppsala instämmer i huvudsak i planens intentioner men vill ändå understryka vissa punkter av extra värde. Samt tillföra några tankar om planens syfte som kan ytterligare stärka några viktiga teman i detaljplaneförslaget.

• FVU stöder planens riktlinjer att utformningen av handelsområdets gestaltning är av stor vikt för hur Uppsala uppfattas från stadens Södra infart. Likaså är det av stor vikt för Uppsalas stadsbild att inte byggnadshöjden konkurrerar med siktlinjen för Uppsalaåsen, slottet och Domkyrkan.
• FVU anser att en strävan att skapa tydliga stadsrum genom att de nya byggnaderna placeras utmed gatulinjerna är av yttersta vikt för området. Detta är av stor vikt för att höja områdets kvaliteter och motverka den temporära karaktär externhandelsområden ofta har. I processen att tillgängliggöra området för gående och cyklister är stadsrummets gestaltning också av stor vikt. Genom en medveten gestaltning av bebyggelsen, skapas upplevelsevärden som främjar områdets karaktär av ett offentligt stadsrum där allas närvaro är lika önskad.
• FVU anser även att genom de i planen tilltänkta direktiven för en stadsmiljö som främjar möjligheter för annat än biltrafik skapas också bättre möjligheter för ett hållbart stadsbyggande.
• Med Uppsalas expansion av bostadsområden kring Resecentrum och i Industristaden kommer också dessa handelsområden att ligga närmare och lättare kunna nås gående eller med cykel. För att stödja dessa möjligheter och likaså uppmuntra användandet av kollektivtrafik till området är det av stor vikt att handelsområdet får en gestaltning som är attraktiv att röra sig i även utan bil. Detta anser vi bäst gynnas av en stadslik handelsmiljö med tydliga gaturum gestaltade genom att byggnader placeras längs med gatulinjen och med trottoarer som möjliggör gångtrafik i området.
• FVU anser också att en god och attraktiv gestaltning gynnar det befintliga handelsområdet och att det är av yttersta vikt för hela Uppsala att de idag befintliga externhandelsområdena prioriteras framför att utveckla eventuella nya områden.
• Planen nämner endast kort att den gynnar en kortare resväg med kollektivtrafik. Kollektivtrafikens framtida tillgänglighet är också av yttersta vikt för att skapa ett levande handelsområde där folk rör sig mellan affärerna utan bil. Föreningen är tveksam till om s k spårtaxi verkligen är det bästa spårbundna att satsa på men ställer sig inte avvisande till det aktuella försöket.

Sammantaget stöder FVU planens intentioner och önskar att de här noterade punkterna förblir centrala och ytterligare stärks i det fortsatta planarbetet.
För Föreningen vårda Uppsala

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 080227
753 75 Uppsala

ang program för Östra Fullerö (Dnr 2007/20064-1)

Föreningen Vårda Uppsala har tagit del av rubricerat förslag och vill med
anledning härav framföra följande synpunkter.

Programförslaget

Syfte:
3
Att utreda förutsättningarna för en etablering av köpcentrum, temapark,
hotell, idrottsanläggning och bensinstation inom planområdet. Programmet
skall ligga till grund för fortsatt detaljplanearbete.

Förutsättningar
3
Programområdet är beläget 7 km norr om Uppsala centrum och 1,5 km söder om
Storvreta, sydost om Fullerö trafikplats. Området ligger på en avverkad
skogshöjd i kanten av det öppna slättlandskapet.

Omfattning
3
Planområdets markareal uppgår till ca 245 000 kvm.
3
a.. Hotell med ca 250 rum i västra delen
b.. Temapark, ca 40 000 kvm (t.ex. regnskog, urtid, miljö, biologi,
Linné, evolution, teknik
etc.)
c.. Köpcentrum, ca 55 000 kvm (dagligvaruhandel, sällanköpshandel och kontor)
d.. Idrottsanläggning, ca 12 000 kvm markyta
e.. Bensinstation
Bifogade handlingar och mediareportage anger möjligheter till uppförande av
bostäder på angränsande mark (uppåt 400 000 kvm)

Konsekvenser
3
Området gränsar i norr mot Björklingeåns och Fyrisåns dalgångar. Graden av
påverkan på kulturmiljövården är beroende av bebyggelsens placering, höjd
och utformning.

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) kommer att upprättas i detaljplaneskedet,
med fokus på bl.a.:

a.. Landskapsbild, stadsbild och kulturarv
b.. Mark, vatten, rekreation och friluftsliv
c.. Transport och kommunikationer

Utredningen “Etablering av dagligvaruhandel i Fullerö – konsekvenser för
dagligvaruhandeln i Uppsala län” (Affärsförädling AB) avger bedömningen att
handeln endast marginellt kommer att påverka kringliggande kommundelar och
att övriga kommuner i C-län ej kommer att påverkas av etableringen.
Trafikökningen vid Fullerö trafikplats är betydande, med åtföljande
behov av kraftig breddning av väg 290 samt anläggande av cirkulationsplats
vid anslutningen till programområdet.

Föreningens synpunkter
3
Oftast är det positivt när satsningar sker i stadens kransorter, speciellt
i anslutning till järnväg. Det aktuella ärendet är av sådan omfattning att
ett flertal konsekvenser måste beaktas
Landskapsbilden
3
Som påtalas i handlingarna, är en betydande del av planområdet högt beläget
i ett slättlandskap. Härav följer att den planerade bebyggelsen kommer att
exponeras från stora siktvinklar (vilket säerligen kan vara ett
kommersiellt intresse). Följaktligen kommer en så stor bebyggelsemassa att
dominera landskapet, även om byggnadshöjden är måttlig. Föreningen värnar
om slätt- och jordbruksbygden omkring de uppländska tätorterna och ser
detta som en negativ faktor i den aktuella planen.

Stadsbilden och ortens funktion
3
Föreningen finner därtill, att risken är mycket stor för att befintlig
handel och service i Storvreta kommer att påverkas mycket negativt av
köpcentrumets etablering. Ortens kommersiella centrum kommer inte bara att
förskjutas, utan snarast att flyttas. Detta är en samhällsbyggnads-fråga av
högsta lokala rang, som måste beaktas i FÖB för Storvreta.

Trafik och miljö
3
Projektet kommer radikalt att ändra resmönstrets struktur inom orten och i
ett stort omland. Stora investeringar måste göras för att svara mot
säkerhet och framkomlighet. Möjligheten att flytta stationen från nuvarande
centrum till ett sydligare läge har diskuterats tidigare. Ämnet har
aktualiserats genom att detta projekt tillkommit. Frågan skall kopplas till
den förra punkten (stadsbilden). Om både ny station med bussterminal och
nytt köpcentrum kopplas ihop, kan knappast ortens befintliga centrum bestå,
vilket knappast torde vara önskvärt.

Föreningen har inget generellt emot externa köpcentrum av den typ som finns
inom större städer som Uppsala. Anledningen är att sådana samtidigt har
funktion som förortscentrum och kan nås med kollektivtrafik och cykel –
inte bara bil. Kundunderlaget för Östra Fullerö måste obestridligen hämtas
från både från staden och regionalt för att de avsedda investeringarna
skall kunna räknas hem. Även med tågstation och terminal kommer en
övervägande del av kunderna med bil, vilket även intressenternas planerade
parkeringsyta för 2 500 bilar vittnar om. Denna typ av bilberoende handel
avvisas av föreningen.

Behov
3
Inom Uppsala planeras för kraftig utbyggnad och etableringar av ett flertal
köpcntra, t:ex. Gränby – Nyby. Boländerna, Stenhagen och Gottsunda. Därtill
satsas på ett utvidgat City och stadsdelstorg. Stora arenor planeras i
Gränby, Fyrishov och Studenternas IP.
3
Föreningen brukar inte ägna sig åt marknadsanalys, men menar att en
nyetablering med Fullerös dignitet och läge är riskabel för sig självt
och/eller andra köpcentra.

Underlag
3
Etablering av en anläggning av denna dimension, omvandlar hela Storvretas
struktur och karaktär samt får negativa konsekvenser för landskapsbild och
kulturmiljö. Därför anser föreningen att arbetet med Storvretas FÖP och en
grundlig MKB måste färdigställas, innan det aktuella programförslaget kan
avgöras.

Förslag
3
Föreningen anser att ett alternativt program med enbart bostäder med
tillhörande service (t.ex. skolor och handel) måste arbetas fram för det
aktuella området samt att den bör baseras på den utmärkta detaljplanen för
Västra Fullerö.

Föreningen anser att programförslaget skall avslås och att en alternativ
markanvändning skall utredas.

För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan

Anna Nilsén, ordförande Lars Bagge, styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 080221
753 75 Uppsala

angående detaljplan för Sävja gård. Dnr 2007/20004-1

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerat förslag och vill med anledning härav framföra följande:

Föreslagen detaljplan utgör ett nytt bebyggelseområde (nr 34) i överensstämmelse med antagen ÖP i form av ny bostäder och förskola/skola. Planområdet består huvudsakligen av jordbruksmark tillhörig Sävja gård. Området gränsar i norr mot Sävjaån, i öster mot norra stambanan, i söder mot befintlig bebyggelse (bl.a. Sävja gård) och i väster mot väg 255.

Planförslagets syfte

a.. Nordlig utvidgning av stadsdelen Sävja.
b.. Bebyggelsetillskott i form av 650 bostäder i blandad bebyggelse med 2 – 4 våningar.
c.. Uppförande av förskola/skola.
d.. Ytor för lek, rekreation och odling.
Bebyggelse och trafik

Dispositionen består av fyravåniga flerbostadshus (ca 250 bostäder) längs väg 255 och 400 bostäder fördelade på radhus, kedjehus, parhus och villor, grupperade i enklaver mot årummet och järnvägen. Norr om Sävja gård, invid “Sävja äng”, planeras en skola för uppemot 180 elever. I anslutning till skolan avsätts ytor för lek och rekreation och längs järnvägen läggs odlingsytor.

Området får infarter från v 255 via två nya rondeller. En ny huvudgata inom området går nästan parallellt med v 255 och fördelar trafiken till lokalgator, för att i norr och söder övergå i “parkgator” till villakvarteren. Den södra “parkgatan” ges möjlighet till framtida förlängning via vägport under järnvägen vid eventuell fortsatt utbyggnad av Bergsbrunna.

Föreningens synpunkter

Planområdet är känsligt ur många aspekter:

a.. Landskapsbild med Sävjaåns årike
b.. Kulturlandskap med Linnéstigarna och Sävja gård
c.. Jordbruksmark på slättlandet
d.. Trafikgenerering
e.. Buller från trafikled (v 255) och järnväg

FVU inser att bostadssituationen kan medföra vissa eftergifter gällande avsteg från principer avseende några av punkterna ovan. Här föreligger så många betydande avsteg, att förslaget med nuvarande utformning föranleder rekommendation till avslag.

Men, FVU inser även att en kompletterande bebyggelse inom planområdet kan skapa en nordlig entré till ett utbyggt Bergsbrunna/Sävja med förutsättningar till en viktig pendeltågstation i sydligt läge. Med anledning härav vill vi diskutera möjligheter till anpassning av de fyra första punkterna (bullerfrågorna behandlas i MKB):

Landskapsbilden med Sävjaåns årike

Utgör den ena av de viktigaste invändningarna, speciellt som Sävjaån ingår i ett Natura 2000 – område. Att här ansöka om upphävande av 100 meters strandskydd är helt fel, inte minst styrkt av att liknande framställningar på andra håll i landet resulterat i ett utökat strandskydd till 300 meter. Åriket har i detta fall sitt stora värde som naturupplevelse och bedöms ha ytterst ringa värde som “strandnära” faktor för bebyggelse. Tvärtom är denna omgivning känt för att vara såväl köldhål som myggrikt.

Kulturlandskap med Linnéstigarna och Sävja gård

Utgör den andra av de viktigaste invändningarna. Framför allt “villamattan” mellan huvudgatan och Sävjaån spolierar upplevelsen kring Linnéstigarna. Likaså förtas sambandet mellan ån och Sävja gård.

Jordbruksmark på slättlandet

Är oftast en viktig invändning, men kan i detta bebyggelsenära läge diskuteras om det är fullt ut rationellt. Om viss bebyggelse kan växlas mot mer orört jordbruk och slättland öster om järnvägen vid Bergsbrunnas fortsatta utbyggnad, kan detta accepteras.

Trafikgenerering

I vanlig ordning talas om framtida trafikflöden som om kommunens intentioner angående miljömål i allmänhet och klimatmål i synnerhet inte behöver ingå i planeringen. Detta medför att man endast nämner konventionell busstrafik, trots att flera av kommunens aktörer planerar för stomlinjer med buss eller spårtrafik. Resultaten av “workshopen” rörande Bergsbrunna talar entydigt om stomlinjer som kräver reservat för egna körfält.

Sammanhanget med Bergsbrunnas och Sävjas övriga utbyggnad.

FVU finner det positivt att planförslaget inte rymmer ett nordligt stationsläge och därmed endast är förenligt med en sydlig lokalisering av Bergsbrunna station.

FVU föreslår en utveckling av planförslaget som tar hänsyn till invändningarna enligt ovan:

a.. “Villamattan” mellan huvudgatan och Sävjaån utgår för att lämna en tillräckligt stor yta för Linnéstigarnas kringmiljö. Denna kan användas för odling, rekreation och strandängar mot Sävjaån.
b.. Det nya småhusområdet i sydöstra hörnet kan bestå med ca 150 – 200 bostäder.
c.. Bebyggelsen med flerbostadshus längs väg 255 begränsas något i norr till ca 200 bostäder, men kan kompletteras med liknande bebyggelse på östra sidan (tillsammans ca 400 bostäder) av huvudgatan fram till skolan.
d.. Huvudgatan kan gärna utformas som parkgata/liten esplanad.
e.. Väg 255 omvandlas till stor esplanad (max 50 km/tim) med egna körfält för kollektivtrafikens stomlinjer.
Sammantaget

FVU anser, att förslaget med sin nuvarande utformning bör avslås, men att potential och förutsättning finns för att genom måttlig bearbetning åstadkomma en funktionell nordlig utvidgning av Bergsbrunna med samtidig hänsyn till natur och kulturella värden.

För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan

Anna Nilsén, ordförande Lars Bagge, styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Till Uppsala kyrkliga samfällighet 2008-02-19
Uppsala

ang planerad försäljning av Stabby prästgård.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har via pressen erfarit att Stbby prästgård är utbjuden till försäljning på öppna marknaden. Detta har väckt föreningens oro.

Prästgårdens bakgrund torde väl vara bekant för Samfälligheten, men vi vill ändå påminna om gårdens anrika historia och den roll gården spelat i Uppsala. Gården har varit i Bondkyrko ägo sedan mitten av 1300-talet och blev på 1500-talet prebende för kyrkoherden i Bondkyrko församling. Kyrkoherdar i församlingen har alltså bott på gården ända till in på 1900-talet. Bland bemärkta personer som bott i gården är professorn i exegetik, Otto Myrberg, vars namn finns bevarat i den gata som uppkallats efter honom i Rickomberga, nära Stabby. En ännu mer berömd person som bott i prästgården är Nathan Söderblom, som blev den siste av kyrkoherdarna att nyttja bostället. Av dem som bott där torde han vara den mest bemärkte. Söderblom har i hög grad bidragit till att göra Uppsala känt i världen genom sina internationella insatser för ekumeniken. Hans verksamhet lade bl a grunden för bildandet av Kyrkornas världsråd, som 1968 höll möte i Uppsala. Genom Söderbloms utåtriktade verksamhet blev prästgården en internationellt känd mötesplats.
Sedan gården upphörde att vara kyrkoherdeboställe har den fortsatt att vara en mötesplats. Där har de mest skilda verksamheter, både kyrkliga och profana, samsats. Bland annat har den varit en uppskattad lokal för mindre kyrkliga samlingar och gudstjänster, och under många år var den en trivsam och välbesökt utställningslokal. Idag hyrs och förvaltas prästgården av Bondkyrko hembygdsförening som äger intilliggande arrendatorsbostad. Det är känt, att hembygdsförenin-gen gärna skulle vilja förvärva hela fastigheten. Någon bättre lösning kan FVU inte tänka sig, om inte Samfälligheten kan tänka om och själv vilja förvalta detta sjuhundraåriga arv. FVU ser det som rimligt mot gårdens ovan beskrivna kulturvärde, att hembydsföreningen får möjlighet att förvärva och fortsatt förvalta denna kulturskatt till ett överkomligt pris. Med denna lösning skulle också uppsalaborna fortsatt få tillgång till gården som hittills.

För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan

Anna Nilsén, ordförande Mats Wahlberg, f d ordförande
Styrelseledamot

Kopia till Byggnadsnämnden och Fastighetsnämnden i Uppsala kommun, Upsala Nya Tidning

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 080117
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang dpl för Lilla Juvansbo, Björklinge. Dnr 2004/20055-1

Föreningen Vårda Uppsala har tagit del av dpl enligt ovan och har också i ett tidigare skede yttrat sig i detta ärende. Då som nu hade vi anledning att avge ett positivt omdöme. Vi konstaterar sålunda det fördelaktiga i

– att bebyggelsen till större delen kommer att ligga på skogsmark, varvid åkermarken skonas. Planområdet har utökats med en del av ängsmarken i norr, men är enligt planen avsedd att fortsatt förbli betesmark. Det är föreningens förhoppning, att utökningen inte skett med sikte på framtida bebyggelse.

– att bebyggelsen är småskalig och skall inpassas i naturmiljön så att denna tas tillvara.

– att småhusen upplåts med hyresrätt och görs handikappanpassade samt att de inte får bli självständiga fastigheter utan skall tillhöra jordbruksverksamheten inom Juvansbo 2:3 m fl.

– att villorna inte blir fler än fyra och endast får omfatta 10% av tomten samt att planbestämmelser kommer att styra deras utformning, eftersom de blir synliga från Ärentuna-vägen.

Föreningen Vårda Uppsala har inga invändningar mot denna plan.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan

Anna Nilsén
Ordförande

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala Kommun Uppsala 2007-12-10
753 75 Uppsala

angående detaljplan för Trasthagen. Dnr 2003/20042-1

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerat förslag och vill med anledning härav framföra följande.

Föreslagen detaljplan utgör exempel på förtätning i överensstämmelse med antagen ÖP, här i form av ny bostadsbebyggelse och skola samt omvandling av ett litet parkmarksområde till kvartersmark. Planområdet består huvudsakligen av kuperad, skogbevuxen och blockig terräng, vilken används som närströvmark och till lek. I områdets sydvästra del finns höga tallbestånd på sandtäckt mark.

Exploateringen ingår som ett led i kommunens bostadspolitiska strategi, att verka för boende-integration och varierat bostadsutbud med olika upplåtelseformer.

Planförslagets syfte

a.. Bebyggelsetillskott i form av 100 bostäder i radhus och punkthus.
b.. Uppförande av förskola/skola.
c.. Parkmark överförs till kvartersmark mot Jägarvägen.
Bebyggelsen grupperas i en rad längs utsidan av en ny hästskoformad gata med ändarna kopplade till Södra Rosenvägen. Sju radhuslängor i två våningar placeras i norr, fem trevåniga punkthus med en fjärde indragen takvåning i söder och skolbyggnaden placeras i mittpartiet vid den nya gatans norra anslutning.

Föreningens synpunkter

FVU inser att bostadssituationen kan kräva vissa eftergifter gällande intrång i grönområden, men att framför allt tillgång på sådana i anslutning till bebyggelse måste beaktas och i sig kan resultera i rekommendation till avslag.

Detaljplaneförslaget är ett gränsfall, då fortsatt god tillgång på grönområden inte kan förnekas, men att närströvområdet som naturupplevelse väsentligt decimeras.

Sektionerna och axiometrin på sidan 6 illustrerar intentionen att uppnå en karaktär av hus i skogslandskap. FVU finner, att planområdets disposition inger hopp om god boendemiljö men vill poängtera vikten av att det östra skogspartiet bevaras så intakt som möjligt. Förslagsvis kan en enkel gångstig, milt anpassad till terrängen, förbinda Rälsvägen med Granebergsvägen för att öka tillgängligheten för naturupplevelser och ofta tjäna som genväg jämfört med omvägarna längs Jägarvägen eller Södra Rosenvägen.

Planhandlingarna betonar restriktioner avseende byggnadernas area, höjd och utformning samt markavsättningar för natur och rekreation.

Förslaget utgör ett avsevärd nedbantning av de ursprungliga planerna för området och dess omgivning (t.ex. mer än dubbelt så många bostäder i Trasthagen och ca 300 i Granebergs-skogen). Detta skall inte tas som intäkt för att ett förslag skulle gillas enbart för att det minskat i omfattning. FVU finner dock att förslaget innehåller kvaliteter som inte varit förenliga med den ursprungliga exploateringen.

Sammantaget rekommenderar Föreningen Vårda Uppsala att förslaget inte avslås, under förutsättning att största möjliga hänsyn beaktas gällande naturområdets tillgänglighet och karaktär samt flerbostadshusens skala och utformning.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan

Anna Nilsén Lars Bagge
Ordförande Styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 071205
753 75 Uppsala

ang. dpl för Danmarks-Säby. Dnr 2004/20108-1.

Föreningen Vårda Uppsala har granskat utställningshandlingarna avseende Danmarks-Säby arbetsområde, inklusive det speciella beslutsunderlag (Miljöbedömning; Steg 1. Behovs-bedömning) som samtidigt är utställt. Det speciella beslutsunderlaget syftar till bedömning av om betydande miljökonsekvenser föreligger och om därmed en fördjupad MKB bör utföras.

Detaljplanen avseende Danmarks-Säby innebär, att man systematiskt har gått igenom olika aspekter av samhällsplaneringen och olika förutsättningar i miljön på ett bra sätt. Om nya arbetsområden verkligen behövs, så är kanske detta område mer lämpat än många andra, efter-som det är inklämt mellan olika motorvägar. Man har också via samråd med Länsstyrelsen och andra aktörer tagit hänsyn till en del motstående intressen t.ex. på kulturvårdssidan.

Uppsala skall arbeta med hållbar utveckling som en viktig utgångspunkt, vilket innebär, att degradering av naturresursbasen i kommunen i princip inte får ske. Därför bör man ställa en övervägd expansion mot möjligheten att utnyttja redan hårdgjord mark i existerande arbetsområden. Vissa verksamheter krymper rimligen och lämnar i så fall utrymme för nya
aktiviteter. När det gäller behovet av MKB, får detta inte negligeras utan måste studeras vid upprättandet av samtliga nya detaljplaner. Miljökontoret och Miljö och hälsoskyddsnämnden anser bland annat mot bakgrund av det inledningsvis nämnda speciella beslutsunderlaget, att ingen MKB krävs. Detta har varit en alltför vanlig bedömning, när detaljplaner i Uppsala kommun prövats. Det är sålunda utmärkt, att stadsbyggnadskontoret gör ett försök att systematisera denna problematik genom en särskild check-lista som underlag för bedömningen. En rad miljöaspekter räknas upp och detaljplanen studeras i varje avseende, när det gäller om betydande miljökonsekvenser föreligger. Det hela utmynnar för varje aspekt i ett ja, nej eller kanske. När det gäller Danmarks Säby arbetsområde har det tyvärr blivit nej över hela linjen.

Föreningen Vårda Uppsalas bedömning är att genomförandet av en fördjupad MKB i detta fall skulle vara ett bra sätt att på allvar få igång en process på vägen mot en hållbar utveckling.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan

Anna Nilsén, ordförande Peter Söderbaum, styrelseledamot

Till Gatu- och trafiknämnden och Gatu- och trafikkontoret
i Uppsala kommun

2007-12-05

angående asfaltbeläggning på Kung Jans väg.

Kung Jans väg, som sträcker sig från Dag Hammarskjölds väg upp mot Kung Jans port i Slottet, leder sitt ursprung till tiden för Slottets tillkomst. Vägen har för en tid sedan belagts med asfalt; den allra översta delen är däremot belagd med gatsten. Föreningen Vårda Uppsala anser att modern asfaltbeläggning illa rimmar med den historiska miljön kring Slottet och vill därför föreslå att asfaltbeläggningen tas bort och att vägen görs till en vanlig grusväg.

För Föreningen Vårda Uppsala

Anna Nilsén Mats Wahlberg
Ordförande Styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 071203
753 75 Uppsala

ang dpl för kv Rådstugan, dnr 2006/20028-1

Inledningsvis måste sägas att det är både olyckligt och märkligt, att Uppsala kommun sålt sitt rådhus vid Stora torget. Men när nu skadan ändå är skedd, så är Föreningen Vårda Uppsala på det hela taget positiv till den nya byggnaden mot Påvel Snickares gränd och till de nya funktioner som föreslås för Rådhuset, detta under förutsättning att alla de krav som ställs i planen uppfylls och att de synpunkter vi nedan framför kommer att beaktas.

Positiva faktorer
Allmänt kan sägas att planförslaget är mycket ambitiöst och omsogsfullt utformat, framför allt vad gäller Rådhusets framtid. Som en av många bilagor finns en mycket välgjord illustrerad miljökonsekvensbeskrivning på dryga 50 sidor. Positiva faktorer är också, att tillgängligheten till Rådhuset i huvudsak löses med hissar och rulltrappor i nybyggnaden, vilket minskar ingreppen i Rådhuset, och att ett program för restriktiv skyltning upprättas. Positiva faktorer är också den omfattande preciseringen av de antikvariska skyddskraven såväl inomhus som utvändigt samt kravet på antikvarisk kontroll och, sist men inte minst, de krav som ställs på framtida underhåll av exteriör och interiör.

Synpunkter
Föreningen Vårda Uppsala vill ändå formulera några problem som måste lösas i samband med tillkomsten av de nya funktionerna i rådhusbyggnaden:

• Att inreda modebutiker i interiörer som ej får förvanskas kräver känslighet. Många goda exempel finns utomlands, bland annat i Storbritannien, där sparsmakad exponering av exklusiva varor på ett intressant sätt paras med äldre orörd inredning.

• Att inreda kontor är kanske mindre problematiskt, men det är viktigt att nyare mellanväggar avlägsnas, och att man accepterar större rum där flera personer arbetar utan fasta avskärm-ningar, allt på byggnadens villkor.

• Viktigt är att såväl rådhusrättens sal som sessionssalen med sina biutrymmen även i fortsättningen skall kunna nyttjas för publika kulturevenemang.

• Moderna tekniska installationer måste i dessa kulturellt värdefulla miljöer göras med största varsamhet, framför allt rör- och ventilationsarbeten, och det ställer krav på en mycket noggrann projektering.

• Av de olika alternativen för inlastning förordar vi lastzoner på Dragarbrunnsgatan för alla fordon större än 10 meter, med undantag för sophämtningen, som kan ske tidigt om morgonen, detta för att skapa en säker och trivsam gatumiljö för gående och cyklister, utan alla farliga backningsrörelser. Det frigör också möjligheter för cykeluppställning i gränden.

• Till sist en punkt där vi har allvarlig kritik mot förslaget till nybyggnad: det som kallas för gården, ett ca 6 meter brett schakt mot kontorsfastigheten 19:6, den så kallade Arkaden.Utanför dagens kontorsfönster råder fullgott dagsljus, fri sikt och kontakt med folkliv, väder och vind. Här reser man en fem våningar hög vägg och dessutom betydligt högre våningar än i kontorshuset. Här har solstudier visserligen gjorts, men det handlar inte bara om sol utan om den rättighet till bra dagsljus och kontakt med staden utanför som varje arbetsplats skall ha. I detta fall delar vi inte på något vis den gjorda miljöbedömningen som bilagts planförslaget. Vi föreslår en gårdsbredd på 10 meter i stället för föreslagna 6 m. 10 meter innebär samma bredd som man har sett som rimlig för Påvel Snickares gränd. Möjligen kan en avtrappning av fasaden göras, så att gården längst ner i bottenvåningen får en bredd av 6 meter. Dessutom måste den femte våningen, dvs fläktrummet, flyttas åt sydväst, så att avståndet till 19:6 blir 10 meter + fläktrummets höjd.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan

Anna Nilsén PO Sporrong
Ordförande Vice ordförande

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala Kommun Uppsala 2007-11-19
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang dpl för del av kv Plantan, dnr 2004/20043-1.

Föreningen Vårda Uppsala har tagit del av förslaget till förtätning i nämnda kvarter. Vi anser rent allmänt, att det är önskvärt att skapa fler bostäder i centrum. Därför är det positivt att detaljplanen i fråga ger denna möjlighet.

Arkaden i bottenvåningen avses i planen få byggas bort genom en inglasning,vilket innebär att butikerna tar arkadens area i anspråk. Vi förstår, att detta kan vara angeläget för fastighetsägare och näringsidkare. Men arkaderna från 60- och 70-talen i husen Uppsalas centrum är dock en del av den tidens stadsbyggnadssyn. Det torde knappast vara självklart, att alla arkader i centrum skall byggas igen. Vilka arkader som bör behållas och vilka som kan tillåtas inglasas borde vara föremål för en helhetsbedömning.

Föreningen Vårda Uppsala är mot bakgrund av ovanstående beredd att till större delen godkänna de föreslagna åtgärderna gällande den aktuella delen av kv Plantan men motsätter sig, att arkaden byggs igen. Föreningen vill värna om detta inslag i stadsbilden och hoppas få gehör för denna synpunkt.

För Föreningen Vårda Uppsala

Anna Nilsén Sven Georg Zeitler.
Ordförande Styrelseledamot