Föreningen Vårda Uppsala

Kommunstyrelsen 2012-03-19
Uppsala kommun
753 75 Uppsala

Ang. utredningsområdet Marielund KSN-2011-0538

Med anledning av kommunstyrelsens beslut om uppdrag till plan- och byggnadsnämnden att genomföra programarbete för utredningsområdet i Marielund ber Föreningen Vårda Uppsala (FVU) att få anföra följande:

Uppsala är en kraftigt växande stad och det är lätt förstå att kommunen ser positivt på planansökningar för exploatering. Men samtidigt framgår det av kommunens översiktsplan, ÖP 2010, Funbo FÖP samt kommunens hållbarhetsmål att det finns starka argument mot en omfattande exploatering i Marielund. Varför påbörja en exploatering så långt från Uppsala och långt från samhällsservice i stället för att bygga i de utpekade tillväxtorterna närmare Uppsala, i första hand i Gunsta/Bärby? Varför pressa in en så stor exploatering i just detta känsliga och komplexa område med dess höga kultur- och naturvärden?

Områdets höga kultur- och naturvärden fastslås i ÖP 2010
Av ÖP 2010 framgår att Marielund med sin homogena bebyggelse med sommarvillor utgör kulturmiljö, kommunal kärna, ”som särskilt väl illustrerar områdets kulturhistoriska innehåll” (U27). Denna miljö kräver både varsamhet och stora respektavstånd. Såväl området kring Trehörningen som området kring Funbosjön har ”mycket högt naturvärde”. Området kring Trehörningen är redovisat som ”närrekreationsområde” för Uppsala kommun.

Området mellan Marielund och väg 282 består av bruten terräng med blandskog, ännu med ek och andra lövträd, hassel och rester av en rik lundflora; området med dessa spår av lundar och hagar har ett högt värde som utpost mot väster av Roslagsnatur, i kontrast mot den anslutande stora lerslätten.

Hela stråket från Funbosjön över Marielund till Trehörningen och mot Fjällnora friluftsgård har således höga kultur- och naturvärden och utgör en enastående tillgång för hela Uppsala liksom för närbelägna tätorter. Här finns utomordentliga utvecklingsmöjligheter som bör tas till vara genom insatser för ökad tillgänglighet t.ex. med gång- och cykelförbindelser från Uppsala och mellan omgivande fem sjöar.

Låg servicenivå inom överskådlig framtid
Marielundområdet saknar ett kapacitetsstarkt vägnät och lokala kopplingar till omkringliggande orter och byar vilket innebär krav på stora investeringar i vägnätet vid en omfattande exploatering. Det finns busstrafik på väg 282, dock med låg turtähet under vissa delar av vardagar samt under helger. För delar av de tänkta exploateringsområdena uppgår avståndet till busshållplats till 2 km. Dessa omständigheter medför högt bilberoende.

Marielundsområdet saknar lokaler för förskola, skola mm vilket medför behov av investeringar samt kostnader för skolbuss mm. Marielundsområdet saknar också dagligvarubutik; avståndet till närmaste butik är långt. Även med en ganska omfattande exploatering torde inte erforderligt underlag erhållas för en närbutik. Detta medför högt bilberoende samt att området blir olämpligt för hushåll med äldre personer och icke bilburna – en utveckling i strid mot hållbarhetsmålen.

Hög kostnad att bygga ut VA-försörjningen
I ett läge där kommunen under flera år investerat mångmiljonbelopp i nya VA-ledningar är det uppenbart att en utbyggnad av Marielund kräver en ytterligare stor investering och en ekonomisk belastning för VA-kollektivet under många år tills dess VA-avgifter så småningom kan upptas från utvecklingsorterna närmare Uppsala i Funbostråket. En ev. höjd VA-taxa gagnar inte Uppsalas invånare och konkurrenskraft.
Sammanfattande kommentarer och förslag
Kommunen har genom Funbo FÖP fattat ett klokt beslut om ett utvecklingsstråk från Uppsala österut till Almunge, på sikt till Knutby, med tanken att utveckla de befintliga tätorterna i detta stråk. Det är anmärkningsvärt att kommunstyrelsen nu gått ifrån denna inriktning genom att bejaka utvecklingen av en ny ytterligare tätort i stråket – en omfattande exploatering på till stor del orörd naturmark, i ett område med höga värden som bör tas tillvara som en tillgång för rekreation och friluftsliv, i ett läge som kräver stora grundinvesteringar i infrastruktur och som dessutom kommer att leda till ett högt bilberoende. Det är också anmärkningsvärt att kommunstyrelsen utan analys lämnat över utredningen till plan- och byggnadsnämnden, en fråga av komplex natur både med hänsyn till ekonomi och hållbarhetsaspekter som ju kommunstyrelsen bör hantera mot bakgrund av den inriktning som kommunfullmäktige beslutat genom att anta ÖP 2010.

Kommunens huvudstrategi för framtiden är att satsa på en förtätning av staden av bl.a. hållbarhetsskäl, varigenom underlaget för kollektivtrafik ökas. Samma utbyggnadsstrategi borde gälla för kommunens kransorter; många av dessa orter har redan idag bra kollektivtrafik, utbyggt vägnät, skolor, förskolor, fritidslokaler mm vilket innebär att exploatering kan ske utan större följdinvesteringar. Marielund däremot ligger utanför dessa tätortsområden och saknar sådana förutsättningar för exploatering. Området med dess värdefulla kulturmiljö och angränsande naturområden bör i stället främst tas tillvara som fritids- och rekreationsmiljö för Uppsala och angränsande tätorter.

Resultatet av kommunstyrelsens uppdrag till byggnadsnämnden torde med all säkerhet bli en insikt om att en omfattande utbyggnad i Marielund är orimlig av flera skäl. I likhet med processen för Funbo FÖP kommer förslaget att möta stark kritik från boende och många remissinstanser. Den bakvända utbyggnadsordningen i stråket kommer att innebära mycket höga initialkostnader för utbyggnad av VA-system och annan infrastruktur. Det bilberoende som blir en följd av projektet strider mot kommunens hållbarhetsmål.

Med hänvisning till ovanstående är det en naturlig slutsats att planeringsinsatserna istället inriktas på beslutad stråkstrategi med Gunsta/Bärby, Länna och Almunge som utvecklingsorter jämte åtgärder för att långsiktigt säkra kultur- och naturvärden i Marielund och dess angränsande naturområden både kring Funbosjön och kring Trehörningen mot Fjällnora. Detta behöver inte innebära en död hand över området. Tvärtom bör Marielundsområdet kunna kompletteras varsamt och jämte angränsande naturområden göras tillgängligt bl a genom utbyggnad av gång- och cykelvägnät mm och härigenom bli ett attraktivt besöksmål för hela kommunen.

För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan

PO Sporrong Kristina Berglund Sten Åke Bylund Bengt Jonsell
Ordförande Vice ordförande Styrelseledamot Styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Plan- och byggnadsnämnden 2012-03-20
753 75 Uppsala

Ang detaljplan för kv Sverker, Uppsala kommun. Dnr 2012/20102-1. Samråd.

Planen innehåller förslag till nybyggnad av skola samt förändring av användningen av en av de befintliga skolbyggnaderna. Planen syftar till att stärka skyddet för skolbyggnaderna uppförda 1906 och 1923.
I planen ingår rivandet av en befintlig matsal från 1960-talet samt uppförande av en ny skolbyggnad på parkmark i hörnet av Wallingatan och Ringatan.

Planen har föregåtts av en mångårig diskussion om Luthagens skolor där Sverkerskolans vara eller inte vara som skola och karakteristisk bebyggelse i kvarteret stått i centrum. Föreningen Vårda Uppsala ser det som mycket positivt att de två äldre skolbyggnaderna i den föreliggande planen bevaras och att en utbyggnad och modernisering möjliggörs i den föreliggande planen. Likaså är det av mycket stor vikt att det i planen förs in tydliga skyddsbestämmelser för de bevarade skolbyggnaderna.

Att den befintliga matsalen rivs och ersätts av nya lokaler i anslutning till den nybyggda skolan är endast positivt då den befintliga byggnaden är i mycket dåligt skick och knappast tillför området några större miljömässiga kvaliteter. Det är däremot av stor vikt att den mark som frigörs tillvaratas och utnyttjas väl.

Det är av mycket angeläget att den planerade nya skolbyggnaden längs Ringatan följer de proportioner och takhöjder som finns i området på skolhussidan av Ringatan. Likaså bör en nybyggnad komplettera utan att konkurrera med befintliga byggnader eller för den delen göra avkall på egna arkitektoniska kvaliteter. Därför är det viktigt att planen ger goda möjligheter till en högklassig arkitektur som väl förhåller sig till de befintliga byggnaderna.

En förändring av den äldsta byggnaden till kontor eller bostäder kommer kräva att området tas i anspråk kring byggnaden för detta ändamål. Likaså försvinner den lilla parkyta som idag finns i hörnet av Wallingatan och Ringgatan med den tänkta nybyggnationen. Därmed är det av yttersta vikt att dessa förändringar inte inkräktar på förutsättningarna för en god skolmiljö och gård. Därför bör den friyta som uppstår vid rivandet av matsalen omskapas i sin helhet till grönytor för skolgården. Det skulle kunna göra den idag huvudsakligen grus- och asfaltsbelagda gården till en varierad och tilltalande skolgårdsmiljö.

Föreningen Vårda Uppsala ställer sig positiv till planen i stort och ser en utbyggnad av skolverksamheten som viktig för området. Vi vill dock understryka vikten av arkitektonisk kvalitet i de nya byggnaderna och att skolgården förses med grönytor och att de frilagada ytorna till mycket ringa del utnyttjas för ändamål som redskapshus, miljöstationer mm.

Sverkerskolan var när den uppfördes vid 1900-talets början en central nod för utbyggnaden av stadsdelen
Luthagen. Skolan blev från början ett centrum för den nya framväxande bebyggelsen och områdets arbetarbefolkning fick därigenom tillgång och närhet och till en högklassig skolmiljö. Genom 1900-talets sociala och bebyggelsemässiga förändringar av Luthagen har skolan förblivit den punkt vari stadslivet haft en naturlig utgångspunkt. Dess plats i kvarteret i hundra år ska också ses som ett synnerligen viktigt kulturhistoriskt kitt som hållit samman vardagsliv, historia och framtid på ett sätt som få byggnadstyper kan. Det är en byggnad som i dess mest positiva mening härbärgerar och är en del av ett levande kulturarv, samtidigt som det är en kreativ miljö för framtiden. Till detta uppvisar den också mycket höga arkitektoniska värden som ger ytterligare kvaliteter såväl till skolmiljön som till området. Av dessa anledningar är det av yttersta vikt att förändringarna mycket noga beaktar de befintliga kvaliteterna och samtidigt skapar förutsättningar för fortsatt goda utvecklingsmöjligheter av skolverksamheten.

För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan

PO Sporrong Henrik Widmark
Ordförande Styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2012-01-24
Kontoret för samhällsutveckling
753 75 Uppsala

ang. detaljplan för kv. Kristinastigen inom Sävja 1:55. Dnr 2010/20056

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerade förslag utsänt på samråd till 2012-01-30 och ber att få anföra följande:

FVU sympatiserar med tanken att få till stånd ett varierat utbud av bostäder och har inga invändningar emot ytterligare bostäder i det föreslagna läget. Idag dominerar småhusbebyggelse i området med sin rika tillgång till strövområden i naturmiljö. Behovet av andra boendeformer, särskilt för äldre, har dock ökat över tiden. Det är ett långsiktigt behov. Men inte bara för det gamla Bergsbrunnaområdet utan i hög grad även för omgivande områden i Uppsävja, Nåntuna och Vilan.

Den föreslagna nya bebyggelsen är dock alltför storskalig i förhållande till angränsande befintlig villabebyggelse, framför allt fyravåningshusen. Att förlägga seniorbostäder i detta läge är heller inte lämpligt med hänsyn till de långa gångavstånden till områdets välbesökta mötesplats för alla åldrar – Sävja kyrka och Sävja gård samt dagligvarubutiken. Tillgång till närservice och dagliga sociala kontakter av olika slag har erfarenhetsmässigt en mycket stor betydelse för människors välbefinnande, trivsel och hälsa, inte minst för äldre personer.

Med föreslagen placering av seniorboendet minskar möjligheten till ett självständigt kvarboende på Kristinastigen. Därmed permanentas sannolikt ett kommande färdtjänstberoende för många under mycket lång tid. Planförslagets konsekvenser kan därför bli ökade samhällskostnader, sociala olägenheter och ökad miljöpåverkan. Det överensstämmer inte med intentionerna i antagen Översiktsplan, ÖP 2010 och beslutade hållbarhetsmål för kommunens verksamheter.

För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan

PO Sporrong Sten Åke Bylund
Ordförande Styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Till Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 12-01-11
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang områdesbestämmelser för Bladåkers kyrkomiljö. Dnr 2011/20021-1. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubr förslag till områdesbestämmelser, utsänt för samråd t o m 2012-02-10.

FVU:s synpunkter
I likhet med tidigare upprättade områdesbestämmelser för kyrkomiljöerna är beskrivningen utförlig och välskriven med ett bra förslag till bestämmelser aveende utökad bygglovplikt, utöver den generella bygglovplikten.

När det gäller jordbrukets ekonomibyggnader föreslås enligt handlingen bygglovplikt för ”Uppförande eller större tillbyggnad av ekonomibyggnader för jordbruk eller därmed jämförliga näringar samt ändring av fasadmaterial eller omfärgning till annan kulör”. FVU ställer frågan om inte även ändring av takmaterial bör ingå i bygglovplikten? Detta skulle innebära att lydelsen ändras enligt följande: ”… samt ändring av tak- och fasadmaterial eller omfärgning till annan kulör”.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

PO Sporrong, ordförande Kristina Berglund, vice ordförande

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2011-11-14
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang detaljplan för Sydöstra Fullerö, Uppsala kommun. Dnr 2005/20066-1. Utställning.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade planförslag utställt för granskning t o m 25 november 2011. Planområdet ligger 1,5 km söder om Storvreta, 5 km norr om Gränby och 7 km norr om Uppsala centrum. I planen föreslås projektet “Fullerö Park” bestående av en temapark med en byggnadsarea (BYA) på 125000 m², galleria för storskalig handel på ca 27000 m² bruttoarea (BTA) och för dagligvaruhandel 6000 m² BTA, en sporthall om 20000 m² BYA, hotell i sju våningar med bungalows och stugor om totalt ca 15000 m² BYA, trafikantservice samt 2600 parkeringsplatser. Antalet besökare beräknas bli ca 800000 årligen. Befintlig trafikplats på E4 avses byggas om med bl a ett extra körfält på avfartsrampen. På sikt kommer det att behövas ytterligare ett mot på E4 söder om Fullerömotet.
I utställningsförslaget har byggnadshöjderna sänkts. Den högsta byggnaden blir dock 26 m hög. Byggnaderna i temaparken i området närmast E4 kommer att få uppföras till en höjd om ca 20 m ovanför vägens nivå. Avsikten är att ytterzonerna mot väster, norr och nordost ska skyddsplanteras med städsegröna träd som har en sluthöjd på minst 20 m; i planbeskrivningen föreslås gran som ett alternativ.

FVU:s synpunkter

Vid samrådet framförde FVU sammanfattningsvis att projektet innebär fortsatt utspridning av bebyggelsen på jordbruksmark i stället för att koncentreras till befintliga tätorter, att den stora nyetableringen av handel som förslaget möjliggör sannolikt kommer att slå ut lokal närservice i Storvreta, att förslaget ökar bilresandet kraftigt i strid mot miljömålen samt att projektet innebär ett drastiskt nedslag i det vackra kulturlandskapet. FVU avstyrkte därför projektet med kraft eftersom det i många avseenden strider mot miljömålen och en långsiktigt hållbar utveckling. FVU förordade i stället en utveckling av kransorten Storvreta med bostäder, arbetsplatser och ett levande lokalt centrum gärna med inspiration av principerna för den klassiska trädgårdsstaden.

Vid samrådet har flera av dessa synpunkter framförts även av andra remissinstanser bl a länsstyrelsen. De synpunkter som FVU framförde är lika relevanta när det gäller utställningsförslaget, trots att projektet minskat något i omfång och höjd.

Kraftig påverkan på jordbrukslandskapet och kulturmiljön
Det är fortfarande fråga om en storskalig anläggning på ett höjdparti i ett vackert opåverkat jordbrukslandskap intill ett område av riksintresse för kulturminnesvården. Det är ofrånkomligt att denna anläggning så småningom omgiven på flera sidor med en hög mörk granplantering, där taken syns ovanför planteringen, kommer att betyda en oacceptabel påverkan på det omgivande landskapet. Även om inte själva riksintressezonen för kulturmiljövård kring Fyrisån direkt berörs breder ändå exploateringen ut sig i det vackra angränsande landskapet och kommer att bilda en abrupt avgränsning mot åmiljön och fornminnesområdet, ett internationellt känt kulturarv från olika perioder under förhistorisk tid. Den planerade exploateringen av detta kulturområdes närmiljö kommer att uppfattas som chockerande brutal och kommer att påtagligt störa upplevelsen av kulturmiljön.

Ett större sammanhängande fornlämningsområde RAÄ 602:1 berörs av projektet. En stor del av detta fornlämningsområde måste grävas ut. Kommer dessa utgrävningar att ske med samma förödande tidspress som utgrävningarna för E4? Maja Hagerman skriver i sin ytterst intressanta bok om dessa utgrävningar “Försvunnen värld” angående Fulleröprojektet: “Kanske går allt detta inte att stoppa, eftersom de borgerliga politikerna i Uppsala bestämt sig, i motorvägens spår ska Fullerö exploateras. Men det vore ju förfärligt om spåren av Fullerös nyupptäckta historia för alltid förstörs på kuppen – och dessutom extra bittert om det sker på grund av byggandet av en amerikansk vikingapark”.

Ytterligare ett externt bilorienterat centrum som slår ut lokal handel
Varför ytterligare ett externcentrum med samma butikskedjor som vi möter överallt och endast ca
fem km norr om Gränby handelscentrum? I Storvreta finns ett väl utformat ortscentrum med bra basservice i anslutning till järnvägsstationen, en livsmedelsbutik i södra delen av orten samt dessutom Handelsknuten med viss sällanköpshandel. Efter etableringen av Östra Fullerö handelscentrum kommer troligen den befintliga servicestrukturen i Storvreta att försvagas eller slås ut. Storvreta riskerar att bli ett sovsamhälle i skuggan av ett storskaligt externcentrum. Ytterligare ett stort bilorienterat handelscentrum etableras i kommunen med risk för att ännu mera lokal handel slås ut i stadsdelscentra och kransorter.

Ökad biltrafik och ökade utsläpp i strid mot miljömålen
I planbeskrivningen anges att den begränsande faktorn för utbyggnaden av Fullerö Park är trafikkapaciteten i befintlig trafikplats (!) Trafikplatsen kommer att byggas om ungefär till dubbel kapacitet, dvs kapaciteten höjs till ca 24000 fordon/vardagsmedeldygn. Enligt miljökonsekvensbeskrivningen innebär denna ökning av trafiken att koldioxidutsläppen för Uppsala kommun ökar med 3,6 % helt i strid mot kommunens klimatmål.

Av Uppsala kommuns hållbarhetsbokslut 2011 framgår vidare att utsläppen av växthusgaser i stället för att minska visar en tendens att öka varför åtgärder för att minska utsläppen, speciellt från trafiken, kommer att vara en av de större uppgifterna framöver. Det är synnerligen anmärkningsvärt att kommunen lägger fram detta projekt som går tvärs emot klimatmålen i Översiktsplan 2010 samtidigt som det dessutom konstateras att utvecklingen även i övrigt inte följer målen. Finns det inget samband mellan mål och praktisk handling? Finns det ingen helhetssyn i samhällsplaneringen?
Kulturstråket utmed Fyrisåns dalgång, en tillgång att utveckla
I riksintresseområdet – Gamla Uppsala med Björklingeåns och Fyrisåns dalgångar – och i anslutning till detta möter vi utmed Fyrisåns dalgång sådana unika miljöer som Uppsala högar, Gamla Uppsala medeltidskyrka, naturreservatet och gravfältet Fullerö backar, bronsåldersmiljön vid Fjuckby, Valsgärde gravfält, Vattholmaåsen med Husby och Ekeby gravfälten, Vattholma bruk, Lena medeltida kyrka, Salsta slott och Salsta fornborg. Varför inte i stället på ett respektfullt sätt ta tillvara, utveckla och marknadsföra den enastående tillgång som kulturstråket utmed Fyrisåns dalgång utgör för att utveckla besöksnäringen?

Avslutande kommentar
FVU rekommenderar kraftfullt att kommunen avskriver planerna på temaparken och ytterligare ett storskaligt externcentrum och i stället fortsätter att utveckla ett antal kransorter, bl a Storvreta, till attraktiva trädgårdsstäder/blandstäder med olika typer av bostäder, arbetsplatser gärna i form av företagsbyar samt bibehållen och utvecklad närservice. FVU föreslår också att den tillgång som kulturstråket utmed Fyrisåns dalgång utgör tas tillvara och utvecklas med respekt för de stora kulturvärdena till ett unikt besöksmål för uppsalabor samt för besökare från hela landet och även från andra länder.

Som FVU tyvärr tvingas konstatera i flera aktuella planärenden är det hög tid att låta de många kloka föresatserna i ÖP 2010 och engagemanget i projektet “Den Goda Staden”, vars syfte är den långsiktigt hållbara staden, komma till uttryck också i praktisk planering.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

PO Sporrong, ordförande Kristina Berglund, vice ordförande

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2011-11-11
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang detaljplan för kvarteret Seminariet, Uppsala kommun. Dnr 2007/20014-1. Utställning.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utställt t o m 2011-11-17. I planförslaget föreslås bostadsbebyggelse för ca 220 lägenheter i 4-7 våningar + vind, en förskola samt parkytor.

I yttrandet vid samrådet anförde FVU sammanfattningsvis att byggnaderna och trädgården tillsammans utgör en synnerligen märklig miljö och att den bör bevaras för framtiden med hänsyn till det höga kulturhistoriska värdet, att Seminarieträdgården behövs som stadsdelspark i denna del av staden samt Uppsalabornas rätt att också i framtiden få uppleva och glädjas åt den intressanta och vackra helhetsmiljön med byggnader och park i samverkan i kv Seminariet.

FVU:s synpunkter

Nationella mål och lagstiftning
Kv Seminariet ingår i kulturmiljö av riksintresse (K40 Uppsala stad). Områden av riksintresse för kulturmiljövården ska enligt miljöbalken, 3 kap 6§, skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada kulturmiljön.

En avgörande förutsättning för god kvalitet i stadsmiljön är närhet till parker och grönområden, något som lyfts fram alltmer i stadsplaneringen. Enligt delmål för det nationella miljökvalitetsmålet “God bebyggd miljö” ska bl a “natur- och grönområden i och i närheten av tätbebyggelse värnas för att ge god tillgänglighet till områden för rekreation och lek”. Vidare ska “trädgårdar, alléer, parker … bevaras. De är en del av stadens bebyggelsehistoria och ger staden identitet och karaktär”.

Forskning har visat den stora vikt som vistelse utomhus har för hälsan samt att det bör vara korta avstånd mellan bostad och park för att man ska besöka den ofta. Möjlighet till utelek i parkområden av hög kvalitet är av stor betydelse för barns utveckling vilket bl a betonas i FN:s barnkonvention (artikel 31), som Sverige anslutit sig till. Grönytor behövs också för att få ett gott klimat i den täta stadsmiljön; sänkning av temperatur under värmeböljor, omhändertagande av dagvatten och minskning av partikelhalten i luften.

Kravet på att tillgodose behovet av parker och grönområden inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse har stärkts i PBL 2010 genom betoningen “att det inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse” ska finnas parker och andra grönområden.

Det framgår således entydigt av nationella mål och lagstiftning att värdefulla kultur- och naturmiljöer ska tillvaratas samt att behovet av grönytor ska tillgodoses i kommunernas stadsplanering.

Inriktning i Översiktsplan 2010
Uppsala kommun har också beslutat om en inriktning som innebär att tillvarata och synliggöra kulturarvet samt att behovet av grönytor ska tillgodoses. I Översiktsplan 2010 anges i “Vision Uppsala 2030” bl a att parker och friluftsområden bäddar för fysisk aktivitet, att kultur- och naturvärden ger identitet och att grönstrukturen i staden skapar en långsiktig grund för biologisk mångfald, gott mikroklimat, vattenrening och goda betingelser för odling. (Sid 11)

Som övergripande inriktning för kulturmiljön anges: “Att vårda och bruka det lokala kulturarvet och göra det synligt”, “att upprätthålla och varsamt utveckla den lokala historiska kulturmiljön och göra den tillgänglig” samt “att göra det lokala kulturarvet känt även utanför Uppsala”. (Sid 77)

Som övergripande inriktning för parker och naturområden anges: “Under planperioden bör mark reserveras för rekreationsändamål vid utbyggnad av nya områden, för ny grönstruktur i befintliga områden där det råder brist idag …” Vidare anges att “Särskilt bevarandevärda grönområden är den del av grönstrukturen som genom sina höga värden, sitt läge, sitt sammanhang eller sin distinkta form bör bevaras och utvecklas i sin helhet”. Hänvisning sker i texten till parkprogram för Uppsala där det bl a anges att i en del stadsdelar saknas större parker och där bör nya planeras in. (Sid 62)

Som riktlinje för planläggning anges: “Grönstrukturen inom stadsväven bör i samband med detaljplaneläggning i angränsande områden planläggas som park eller natur om den inte skyddas genom annan lagstiftning”. (Sid 66)

På kartan fig 4.10 visas befintliga och tillkommande parker i staden. En tillkommande stadsdelspark redovisas just i kv Seminariet. (Sid 63)

I Uppsala kommuns hållbarhetsbokslut 2011 anges bl a att “Stadens grönområden är viktiga för Uppsalaborna och bör utvecklas mer”. (Sid 21)

Genom att anta Översiktsplan 2010 har kommunfullmäktige ställt sig bakom en inriktning som väl överensstämmer med nationella mål och lagstiftning.

Det kulturhistoriska värdet i kv Seminariet
Seminarieträdgården och dess byggnader har ett högt kulturhistoriskt värde och har få motsvarigheter i landet. Byggnaderna och parken är oskiljaktiga delar av en helhet som inte får splittras. Byggnaderna är utsökta exempel på väl utformad arkitektur i nationalromantisk stil. Den kraftfulla tegelarkitekturen har ingen motsvarighet i staden. Rektorsbostaden och trädgårdsmästarbostaden samt fruktkällare och uthus är tidstypiska byggnader av hög arkitektonisk kvalitet. Trädgårdsanläggningen har stort historiskt intresse som ett led i dåtidens utbildning. I trädgården planerades 106 arter. Med dess noggrant utvalda träd och buskar är den botaniskt synnerligen intressant och erbjuder stora skönhetsvärden. Delar av trädgårdens botaniska innehåll har förfallit; ett återställande skulle innebära att ett unikt kulturarv tillvaratas.

Kvarteret Seminariet klassificerades år 1993 av Riksantikvarieämbetet som en kulturhistoriskt
värdefull byggnad enligt 12 § i förordningen om statliga byggnadsminnen. Med anledning av Seminariemiljöns stora kulturhistoriska värden har FVU ansökt hos Länsstyrelsen om byggnadsminnesförklaring av hela kvarteret, byggnaderna och parken. Länsstyrelsen har meddelat att en prövning kommer att ske och ärendet utreds för närvarande.

Ett genomförförande av detaljplanen skulle innebära att det kulturhistoriska värdet raseras. Att som det med vackra ord anges i planbeskrivningen “Tillvarata kvarterets stora värden i avseende på dess kulturhistoria, arkitektur och växtlighet samt skapa en harmonisk helhet mellan det nya och det gamla” är en omöjlig tanke. Det är uteslutet att värdet kan bestå när hälften av grönytan tas i anspråk för bebyggelse, när den återstående parkytan omringas av hus i upp till sju våningar + vind, när marken till stora delar underbyggs med källargarage, när många träd fälls och vegetationsridån mot norr och väster försvinner. Det är helheten i kulturmiljön, de högklassiga byggnaderna, deras lägen i parkmiljön, sambandet mellan parkens olika delar och känslan av rymd genom parkens storlek som konstituerar det höga kulturhistoriska värdet.

Att bevara kv Seminariet i sin helhet och varsamt upprusta trädgården till sin forna glans skulle ge Uppsala en unik attraktion och skulle även ha ett stort intresse utanför Uppsala, ja för hela Sverige. Att bevara denna kulturmiljö i sin helhet är därför ett utmärkt tillfälle att genomföra en åtgärd som svarar mot målet “Uppsala har dragningskraft” enligt “Vision 2030” i Översiktsplan 2010.

Behovet av stadsdelspark
I denna stadsdel saknas en stadsdelspark. I översiktsplanen anges behov av två nya stadsdelsparker i norra delen av staden, dels i kv Seminariet och dels i Stabby. Detta behov förstärks av den förtätning som sker i stadsdelen genom att nya bostadskvarter uppförs vilket innebär en ökning av befolkningen.

Den återstående parkytan, drygt 12000 m² exkl de båda bostadshusen med omgivande tomtmark, enligt planförslaget kommer inte ens att kunna fungera som kvarterspark såsom den omnämns i planbeskrivningen. Förgårdsmarken framför bostadshusen har minskats och är så smal att den ej kommer att räcka till som gårdsyta för de boende vilket innebär att även angränsande ytor av den tänkta kvartersparken kommer att tas i anspråk för boendeändamål i utemiljön. Dessutom kommer parkytan att nyttjas som skolgård för de drygt 500 skolbarnen (500 x 20 m² = 10000 m²).

En beräkning visar att idag omfattar den egentliga parken (exklusive kvarteren för seminariebyggnaden och de två bostadshusen) drygt 26000 m². Även om parken inte motsvarar den önskvärda ytan för en stadsdelspark enligt bl a Boverkets riktlinjer är den tillräckligt stor och har en sådan hög kvalitet att den bör fungera väl som en stadsdelspark. Om kv Seminariet och ett område vid Stabby bevaras som stadsdelsparker får större delen av de boende inom stadsdelarna norr om stråket Luthagsesplanaden – Råbyvägen tillgång till en stadsdelspark inom ca 500 m gångavstånd, dvs ett avstånd som ej bör överskridas till stadsdelspark enligt Boverket.

Seminarieträdgården är en uppvuxen park med vackra gröna rum. Som ovan nämnts skulle denna kunna upprustas till den oerhört intressanta och innehållsrika park den en gång var. Riktlinjerna i översiktsplanen, Seminariemiljöns höga värden och det stora behovet av en stadsdelspark talar entydigt för att denna enastående resurs måste tas tillvara.
.
Det är svårt att tänka sig ett bättre exempel än kv Seminariet på en park som ovillkorligen bör tillvaratas i planeringen. Uppsala är känt för många fina äldre bostadsområden med mycket grönska. Att bevara Seminarieträdgården som stadsdelspark skulle ligga väl i linje med och förstärka detta varumärke.

Sammanfattning
Det är i högsta grad anmärkningsvärt att byggnadsnämnden låtit upprätta detta förslag till detaljplan som strider både mot nationella mål, mot lagregler i miljöbalken och PBL och mot de av kommunfullmäktige genom översiktsplanen beslutade direktiven för planläggning. Kommunens misstag att inte tidigare ha bevakat frågan att bevara denna kulturmiljö måste rättas till.

Det finns tyvärr många exempel på oåterkalleliga och förödande ingrepp i kultur- och naturmiljöer, ingrepp som av eftervärlden kritiserats hårt. Låt inte kv Seminariet bli ytterligare ett sorgligt exempel på ett beslut där de styrande i samtiden inte förstod vilka höga kulturhistoriska värden som gick till spillo och inte heller förstod hur väsentligt det är med generösa grönområden för att uppnå en god stadsmiljö.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

PO Sporrong, ordförande Kristina Berglund, vice ordförande