Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                                      2010-11-02                                                                                                                                        Stadsbyggnadskontoret, 753 75 Uppsala

Ang områdesbestämmelser för Tuna kyrkomiljö, prästgård och del av Tuna by, Uppsala kommun. Dnr 2009/20022-1. Utställning.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har beretts tillfälle till yttrande över rubr förslag till områdesbestämmelser, utställt t o m 26 november 2010. Områdesbestämmelserna innebär, utöver den generella bygglovplikten, även bygglovplikt för ändring av tak- eller fasadmaterial och omfärgning till annan kulör på bostadshus och komplementbyggnader, samt rivning av bostadshus. Denna ytterligare lovplikt avses bli avgiftsfri.

FVU:s synpunkter

FVU föreslog vid samrådet att förslaget kompletteras med bygglovplikt för uppförande eller tillbyggnad av jordbrukets ekonomibyggnader samt ändring av tak- eller fasadmaterial och omfärgning av dessa byggnader. Denna lovplikt skulle enkelt kunna ske som ”bygglov över disk” med en skriftlig bekräftelse på överenskommelsen upprättad vid dialogtillfället som enda handling. Av samrådsredogörelsen framgår att även länsstyrelsen vill “lyfta fram betydelsen av utökad bygglovplikt och rivningslov även för jordbrukets ekonomibyggnader så att placering och utformning av dessa också kommer att följa intentionerna i planen.”

Dessa synpunkter bemöts av stadsbyggnadskontoret i samrådsredogörelsen med uttalandet “att ett fungerande jordbruk har en avgörande betydelse för områdets kulturhistoriska och upplevelsemässiga värden. Kontoret vill därför inte påföra ytterligare bygglovplikt utan visar i stället möjligheten till en bra dialog inför nya byggnaders placering och utformning.”

Som FVU anförde i utställningsyttrandet över Västeråkers kyrkomiljö delar FVU uppfattningen att det är synnerligen angeläget att jordbruksnäringen kan utvecklas på ett gynnsamt sätt vilket bl a innebär att inga hinder bör föreligga för uppförande av erforderliga ekonomibyggnader. Ej heller bör det finnas restriktioner som medför fördyringar av byggnadskostnaderna. Däremot kan en annan placering eller en annan färgsättning, som ej medför merkostnader, betyda mycket för helhetsintrycket i kulturlandskapet. Skulle det vara fråga om rivning eller ombyggnad i ett mycket känsligt läge kan en dialog med stadsbyggnadskontoret innebära ett ypperligt tillfälle att informera om möjlighet till bidrag från länsstyrelsen för fördyring till följd av det kulturhistoriska värdet. Den sökande kan också få goda råd som leder till lägre byggkostnader. Därför bör det finnas en garanti för att en dialog alltid kommer till stånd mellan markägaren och stadsbyggnadskontoret innan bygget genomförs. Det räcker inte med enbart ett till intet förpliktigande erbjudande om dialog.

FVU ställer ånyo frågan:

När nu kommunen upprättar dessa angelägna områdesbestämmelser, varför inte se till att de blir så effektiva som möjligt så att det goda syftet uppnås fullt ut? En garanti för att en timmes kostnadsfritt samtal verkligen kommer till stånd inför ny-, till- och ombyggnad samt rivning av ekonomibyggnader kan ge stor positiv effekt för kulturlandskapet och goda och kostnadsbesparande råd till den sökande. Ett sådan garanterad dialog kan rimligen inte innebära ett hinder för ett fungerande jordbruk!

För Föreningen Vårda Uppsala

dag som ovan,

PO Sporrong, ordförande                        Kristina Berglund, styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                                                                2010-11-02                                                                                                                 Stadsbyggnadskontoret, 753 75 Uppsala

Ang områdesbestämmelser för Tuna kyrkomiljö, prästgård och del av Tuna by. Dnr 2009/20022-1. Utställning.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har beretts tillfälle till yttrande över rubr förslag till områdesbestämmelser, utställt t o m 26 november 2010. Områdesbestämmelserna innebär, utöver den generella bygglovplikten, även bygglovplikt för ändring av tak- eller fasadmaterial och omfärgning till annan kulör på bostadshus och komplementbyggnader, samt rivning av bostadshus. Denna ytterligare lovplikt avses bli avgiftsfri.

Föreningen Vårda Uppsalas synpunkter

FVU föreslog vid samrådet att förslaget kompletteras med bygglovplikt för uppförande eller tillbyggnad av jordbrukets ekonomibyggnader samt ändring av tak- eller fasadmaterial och omfärgning av dessa byggnader. Denna lovplikt skulle enkelt kunna ske som ”bygglov över disk” med en skriftlig bekräftelse på överenskommelsen upprättad vid dialogtillfället som enda handling. Av samrådsredogörelsen framgår att även länsstyrelsen vill “lyfta fram betydelsen av utökad bygglovplikt och rivningslov även för jordbrukets ekonomibyggnader så att placering och utformning av dessa också kommer att följa intentionerna i planen.”

Dessa synpunkter bemöts av stadsbyggnadskontoret i samrådsredogörelsen med uttalandet “att ett fungerande jordbruk har en avgörande betydelse för områdets kulturhistoriska och upplevelsemässiga värden. Kontoret vill därför inte påföra ytterligare bygglovplikt utan visar i stället möjligheten till en bra dialog inför nya byggnaders placering och utformning.”

Som FVU anförde i utställningsyttrandet över Västeråkers kyrkomiljö delar FVU uppfattningen att det är synnerligen angeläget att jordbruksnäringen kan utvecklas på ett gynnsamt sätt vilket bl a innebär att inga hinder bör föreligga för uppförande av erforderliga ekonomibyggnader. Ej heller bör det finnas restriktioner som medför fördyringar av byggnadskostnaderna. Däremot kan en annan placering eller en annan färgsättning, som ej medför merkostnader, betyda mycket för helhetsintrycket i kulturlandskapet. Skulle det vara fråga om rivning eller ombyggnad i ett mycket känsligt läge kan en dialog med stadsbyggnadskontoret innebära ett ypperligt tillfälle att informera om möjlighet till bidrag från länsstyrelsen för fördyring till följd av det kulturhistoriska värdet. Den sökande kan också få goda råd som leder till lägre byggkostnader. Därför bör det finnas en garanti för att en dialog alltid kommer till stånd mellan markägaren och stadsbyggnadskontoret innan bygget genomförs. Det räcker inte med enbart ett till intet förpliktigande erbjudande om dialog.

FVU ställer ånyo frågan:

När nu kommunen upprättar dessa angelägna områdesbestämmelser, varför inte se till att de blir så effektiva som möjligt så att det goda syftet uppnås fullt ut? En garanti för att en timmes kostnadsfritt samtal verkligen kommer till stånd inför ny-, till- och ombyggnad samt rivning av ekonomibyggnader kan ge stor positiv effekt för kulturlandskapet och goda och kostnadsbesparande råd till den sökande. Ett sådan garanterad dialog kan rimligen inte innebära ett hinder för ett fungerande jordbruk!

För Föreningen Vårda Uppsala

dag som ovan,

PO Sporrong, ordförande                                                                        Kristina Berglund, styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 10-09-18
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang områdesbestämmelser för Västeråkers kyrkomiljö. Dnr 2009/20024-1. Utställning.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har beretts tillfälle till yttrande över rubr förslag till områdesbestämmelser utställt t o m 2010-10-05. Västeråkers kyrkomiljö är klassifierad som kommunal kulturmiljö (kärna). Områdesbestämmelserna innebär viss utökad bygglovplikt samt ökade varsamhetskrav rörande nya byggnaders placering och utformning. Kommunen kommer inte att debitera lovärenden som aktualiserats till följd av den utökade bygglovplikten.

FVU:s synpunkter
FVU anförde i samrådsyttrandet att det är synnerligen positivt att införa områdesbestämmelser för kulturhistoriskt värdefulla miljöer. FVU föreslog dock en komplettering av förslaget med bygglovplikt för uppförande eller tillbyggnad av jordbrukets ekonomibyggnader samt ändring av tak- eller fasadmaterial och omfärgning av dessa byggnader. Av samrådsredogörelsen framgår att även länsstyrelsen “poängterar vikten av att utöka bygglovplikten att gälla ekonomibyggnader samt att införa rivningslov för denna typ av byggnader”.

I samrådsredogörelsen kommenterar stadsbyggnadskontoret FVU:s och länsstyrelsens förslag med texten “att ett fungerande jordbruk har stor betydelse för områdets kulturhistoriska värden” samt att “kontoret vill därför inte påföra ytterligare bygglovplikt utan visar i stället möjligheten till en bra dialog inför nya byggnaders placering och utformning”.

FVU delar uppfattningen att det är synnerligen angeläget att jordbruksnäringen kan utvecklas på ett gynnsamt sätt vilket bl a innebär att inga hinder bör föreligga för uppförande av erforderliga ekonomibyggnader. Ej heller bör det finnas restriktioner som medför fördyringar av byggnadskostnaderna. Däremot kan en annan placering eller en annan färgsättning, som ej medför merkostnader, betyda mycket för helhetsintrycket i kulturlandskapet. Skulle det vara fråga om rivning eller ombyggnad i ett mycket känsligt läge kan en dialog med stadsbyggnadskontoret innebära ett ypperligt tillfälle att informera om möjlighet till bidrag från länsstyrelsen för fördyring till följd av det kulturhistoriska värdet. Därför bör det finnas en garanti för att en dialog alltid kommer till stånd mellan markägaren och stadsbyggnadskontoret innan bygget genomförs. Det räcker inte med enbart ett till intet förpliktigande erbjudande om dialog.

Som FVU föreslagit i samrådsyttranden över Hagby och Tuna kyrkomiljöer skulle en obligatorisk dialog kunna ske enkelt som ”bygglov över disk” med en skriftlig bekräftelse på överenskommelsen upprättad vid dialogtillfället som enda handling. En sådan dialog kan vara mycket fördelaktig inte minst för den bygglovssökande genom att han/hon kan få goda råd som leder till lägre kostnader.

När nu kommunen upprättar dessa angelägna områdesbestämmelser, varför inte se till att de blir så effektiva som möjligt så att det goda syftet uppnås fullt ut? En garanti för att en timmes kostnadsfritt samtal verkligen kommer till stånd inför ny-, till- och ombyggnad samt rivning av ekonomibyggnader kan ge stor positiv effekt för kulturlandskapet och goda och kostnadsbesparande råd till den sökande. Ett sådan garanterad dialog kan rimligen inte innebära ett hinder för ett fungerande jordbruk!

I övrigt hänvisas till FVU:s samrådsyttrande i detta ärende.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan

Föreningen Vårda Uppsala

Till FÖP Funbo, Kommunledningskontoret 2010-10-13
753 75 Uppsala

ang Fördjupad översiktsplan för Funbo. Utställningshandling

Föreningen Vårda Uppsala har tidigare avgett samrådsyttrande över FÖP Funbo. Yttrandet över utställningsförslaget avser därför främst de ändringar och tillägg som gjorts jämfört med samrådshandlingarna.

Bebyggelse fram till 2030
Förslaget visar en koncentration söder om v 282 mellan Bärby och Gunsta med varierande bebyggelsetyper för 800 – 1 000 bostäder – småstad, trädgårdsstad och villastad. Marielund har överförts till ett speciellt utredningsområde med avseende på eventuell ny bebyggelse. Nuvarande bebyggelse för verksamheter i Bleckhornet och Lövsta kan komma att kompletteras.

Utställningshandlingarna företer en avsevärd bantning av ny bebyggelse inom planområdet jämfört med samrådshandlingarna, där framför allt bebyggelsetillskotten norr om v 282 har utgått.

Föreningens synpunkter
Det bantade utställningsförslaget, vilket innebär ca 50 nya bostäder per år inom planperioden, gör att befolkningsunderlaget inte kan motivera en spårväg inom överskådlig tid. Givetvis är detta beroende av utbyggnadstakten i Skölsta, Länna och Almunge.

Föreningen är positiv till utbyggnad av de kransorter som bildar stråk för kollektivtrafik och VA samt ger underlag för lokal handel och service. Föreningen är även positiv till de föreslagna bebyggelsetyperna och planens disposition. I övrigt, t ex vad beträffar Marielund, vars framtid hänvisats till särskilt utredningsområde, hänvisar vi till samrådsyttrandet från 2009-03-26.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan

PO Sporrong Lars Bagge Bengt Jonsell
Ordförande Styrelseledamot Styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2010-09-01
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang dpl för Ramsjö 3:3 i Björklinge. Dnr 2007/20065-1. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har beretts tillfälle till yttrande över rubr förslag till detaljplan, utsänt för samråd t o m 2010-09-24. Planområdet ligger i nordvästra delen av Björklinge. Planförslaget innehåller nio villatomter om 1000 m2 vardera utmed en befintlig lokalväg på ett markområde som tidigare använts för en såg.

Planområdet ligger i östra utkanten av område U4, Bälinge mossar, kulturmiljö enligt Kulturminnesvårdsprogram för Uppsala län 1984. Söder om planområdet ligger Jarlahögarna från yngre järnålder. I planen anges vissa bestämmelser med syftet att ge bebyggelsegruppen en sammanhållen karaktär. Byggnaderna, som får uppföras i en eller två våningar, skall placeras utefter gränsen mot förgårdsmarken. Taklutningen skall ligga inom intervallet 22-27 grader.

FVU:s synpunkter
Som FVU framhållit i många tidigare yttranden är det angeläget att satsa på fortsatt utveckling av kransorterna för att få bättre underlag för närservice, möjliggöra tätare kollektivtrafik och minska bebyggelsetrycket på Uppsala stad. Det är därför mycket positivt att planlägga för ytterligare bostäder i Björklinge.

Planförslaget innebär dock låg exploatering. Det anges i planbeskrivningen att ”alternativ med en tätare mer omfattande exploatering av tomten studerats men avfärdats med hänsyn till tomtens exponerade läge”. FVU delar uppfattningen att bebyggelsen skall ligga utmed lokalvägen och inte förläggas längre västerut mot åkern. Däremot borde ytterligare en rad hus kunna förläggas på den plana marken öster om lokalvägen.

I planbeskrivningen anges att taklandskapet och byggnadsvolymernas placering är de viktigaste faktorerna för att uppnå en sammanhållen karaktär. De föreslagna planbestämmelserna är emellertid otillräckliga för att uppnå detta. Husen kommer visserligen att förläggas utmed en linje mot gatan. Men mot det öppna landskapet mot väster kommer husen inte att ligga utmed en linje eftersom de kan placeras i olika riktningar med gavel eller långsida mot förgårdsmarken i öster och dessutom kommer att ha varierande planyta. Husen får uppföras i en eller två våningar. Det finns överhuvudtaget inga bestämmelser om material/färg. Intrycket kommer därför sannolikt att bli ganska brokigt i stället för det sammanhållna intryck som eftersträvas.

Av dessa skäl föreslår FVU en helt annan uppläggning av projektet. I syfte att öka exploateringen föreslås att villorna ersätts av kedjehus eller parhus på ömse sidor om lokalvägen. Med en tomtbredd på 15 m per hus skulle exploateringen härigenom kunna öka från 9 hus till ca 24 bostäder, dvs nära en tredubbling. Dessutom skulle en rad kedjehus eller parhus innebära mycket större möjligheter att genom likartad placering, samma material och en genomtänkt färgsättning uppnå ett sammanhållet helhetsintryck mot det öppna landskapsrummet i väster.

Det anges i planbeskrivningen att det ej finns fastställt fornlämningsområde för angränsande lämningar. Det framgår vidare att tidigare verksamhet innebär risk för att marken är förorenad. Dessutom hänvisas till att skyddsföreskrifter för Uppsala och Vattholmaåsarnas yttre vattenskyddsområde skall följas; markarbeten får inte göras djupare än 3 meter ovanför grundvattennivån. När det gäller läget för grundvattennivån är ännu inte mera känt än att den uppskattas ligga mer än 2 m under befintlig marknivå enligt geologisk undersökning i detta område. Mot bakgrund av dessa uppgifter i planbeskrivningen vill FVU ställa frågan om förutsättningarna för bebyggelse i detta område är tillräckligt utredda för att redan nu ta fram ett planförslag?

Sammanfattning
FVU förordar en mera omfattande större exploatering i Ramsjö med bebyggelse på ömse sidor om lokalvägen. Detta är önskvärt för att öka underlaget för service och därmed stärka kransorten Björklinge. En kedje- eller parhusbebyggelse skulle också ge en betydligt mera sammanhållen karaktär än styckebyggande med friliggande villor, vilket är angeläget i detta läge som vetter mot det öppna jordbrukslandskapet.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

PO Sporrong, ordförande Kristina Berglund, styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 10-08-23
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang områdesbestämmelser för Hagby kyrkby/ kyrkomiljö och Eka gård. Dnr 2009/20016-1. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har beretts tillfälle till yttrande över rubr förslag till områdesbestämmelser, utsänt för samråd t o m 2010-08-31. Syftet med områdesbestämmelserna är att säkerställa de höga kulturhistoriska värdena i Hagby kyrkomiljö med omgivning samt att skapa underlag för en bra dialog i plan- och byggfrågor som rör denna miljö. Två alternativ till områdesavgränsning redovisas i planhandlingarna.

Området utgör samlad bebyggelse vilket innebär att lovplikten idag, utöver den generella lovplikten, även omfattar mindre tillbyggnad av en- eller tvåbostadshus och komplementbyggnader. Genom områdesbestämmelserna föreslås dessutom lovplikt för ändring av tak- eller fasadmaterial och omfärgning till annan kulör på bostadshus och komplementbyggnader, samt rivning av bostadshus. Denna ytterligare lovplikt avses bli avgiftsfri.

FVU:s synpunkter
Som FVU framfört i samrådsyttrandet över Västeråkers kyrkomiljö är det mycket positivt att upprätta områdesbestämmelser för ökad bygg- och rivningslovplikt i kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Detta överensstämmer med grundtanken i PBL som innebar generell lättnad i lovplikten utanför detaljplan men där avsikten var att lovplikten skulle kunna ökas i värdefulla miljöer. Planbeskrivningen innehåller en föredömlig redovisning av områdets historia och dess stora kulturhistoriska värden. Det är också föredömligt att en sammanfattning av denna redovisning lagts in på själva plankartan.

I handlingen anges att byggnadsnämnden anser att ett fortsatt brukande av jordbruksmarken är av största betydelse för områdets karaktär. Nämnden ser positivt på ett kontinuerligt utvecklande av jordbrukets fastigheter/byggnader men anser att det är särskilt viktigt att dessa åtgärder planeras och genomförs på ett sådant sätt att de kulturhistoriska värdena inte påverkas negativt. Dessa åtgärder kräver ej bygglov enligt PBL, vilket ej heller föreslås införas i områdesbestämmelserna, men det anges att stadsbyggnadskontoret erbjuder rådgivning i dessa frågor.

FVU delar uppfattningen att det är synnerligen angeläget att jordbruksnäringen kan utvecklas på ett gynnsamt sätt vilket bl a innebär att inga hinder bör föreligga för uppförande av erforderliga ekonomibyggnader. Ej heller bör det finnas restriktioner som medför fördyringar av byggnadskostnaderna. Däremot kan en annan placering eller en annan färgsättning, som ej medför merkostnader, betyda mycket för helhetsintrycket i kulturlandskapet. Därför bör det finnas en garanti för att en dialog alltid kommer till stånd mellan markägaren och stadsbyggnadskontoret innan bygget genomförs. Det räcker då inte med enbart ett till intet förpliktigande erbjudande om dialog. Däremot skulle en obligatorisk dialog kunna ske enkelt som ”bygglov över disk” med en skriftlig bekräftelse på överenskommelsen upprättad vid dialogtillfället som enda handling. En garanti för att en timmes kostnadsfritt samtal verkligen kommer till stånd i dessa ärenden kan ge stor positiv effekt för kulturlandskapet!

Av de båda alternativen omfattar alternativ 1, till skillnad mot alternativ 2, även det öppna landskapet söder om kyrkomiljön och allén till Eka gård. FVU förordar alternativ 1 vilket innebär att upplevelsen av kulturmiljön säkerställs när man närmar sig denna söderifrån.

Sammanfattning
FVU förordar alternativ 1 som även omfattar det öppna landskapet söder om kyrkomiljön. FVU föreslår att förslaget till områdesbestämmelser kompletteras med bygglovplikt för uppförande eller tillbyggnad av jordbrukets ekonomibyggnader samt ändring av tak- eller fasadmaterial och omfärgning av dessa byggnader. För att förenkla denna bygglovplikt för sökanden kan denna dialog och detta beslut gärna ske i form av ”bygglov över disk”.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

PO Sporrong, ordförande Kristina Berglund, styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 10-08-23
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang områdesbestämmelser för Tuna kyrkomiljö, prästgård och del av Tuna by. Dnr 2009/20022-1. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har beretts tillfälle till yttrande över rubr förslag till områdesbestämmelser, utsänt för samråd t o m 2010-08-31. Syftet med områdesbestämmelserna är att säkerställa de höga kulturhistoriska värdena i Tuna kyrkomiljö med prästgård, del av Tuna by och det omkringliggande öppna jordbrukslandskapet samt att skapa underlag för en bra dialog i plan- och byggfrågor som rör denna miljö.

Området utgör samlad bebyggelse vilket innebär att lovplikten idag, utöver den generella lovplikten, även omfattar mindre tillbyggnad av en- eller tvåbostadshus och komplementbyggnader. Genom områdesbestämmelserna föreslås dessutom lovplikt för ändring av tak- eller fasadmaterial och omfärgning till annan kulör på bostadshus och komplementbyggnader, samt rivning av bostadshus. Denna ytterligare lovplikt avses bli avgiftsfri.

FVU:s synpunkter
Som FVU framfört i samrådsyttrandet över Västeråkers kyrkomiljö är det mycket positivt att upprätta områdesbestämmelser för ökad bygg- och rivningslovplikt i kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Detta överensstämmer med grundtanken i PBL som innebar generell lättnad i lovplikten utanför detaljplan men där avsikten var att lovplikten skulle kunna ökas i värdefulla miljöer. Planbeskrivningen innehåller en föredömlig redovisning av områdets historia och dess stora kulturhistoriska värden. Det är också föredömligt att en sammanfattning av denna redovisning lagts in på själva plankartan.

I handlingen anges att byggnadsnämnden anser att ett fortsatt brukande av jordbruksmarken är av största betydelse för områdets karaktär. Nämnden ser positivt på ett kontinuerligt utvecklande av jordbrukets fastigheter/byggnader men anser att det är särskilt viktigt att dessa åtgärder planeras och genomförs på ett sådant sätt att de kulturhistoriska värdena inte påverkas negativt. Dessa åtgärder kräver ej bygglov enligt PBL, vilket ej heller föreslås införas i områdesbestämmelserna, men det anges att stadsbyggnadskontoret erbjuder rådgivning i dessa frågor.

FVU delar uppfattningen att det är synnerligen angeläget att jordbruksnäringen kan utvecklas på ett gynnsamt sätt vilket bl a innebär att inga hinder bör föreligga för uppförande av erforderliga ekonomibyggnader. Ej heller bör det finnas restriktioner som medför fördyringar av byggnadskostnaderna. Däremot kan en annan placering eller en annan färgsättning, som ej betyder merkostnader, betyda mycket för helhetsintrycket i kulturlandskapet. Därför bör det finnas en garanti för att en dialog alltid kommer till stånd mellan markägaren och stadsbyggnadskontoret innan bygget genomförs. Det räcker då inte med enbart ett till intet förpliktigande erbjudande om dialog. Däremot skulle en obligatorisk dialog kunna ske enkelt som ”bygglov över disk” med en skriftlig bekräftelse på överenskommelsen upprättad vid dialogtillfället som enda handling. En garanti för att en timmes kostnadsfritt samtal verkligen kommer till stånd i dessa ärenden kan ge stor positiv effekt för kulturlandskapet!

Sammanfattning
FVU föreslår att förslaget till områdesbestämmelser kompletteras med bygglovplikt för uppförande eller tillbyggnad av jordbrukets ekonomibyggnader samt ändring av tak- eller fasadmaterial och omfärgning av dessa byggnader. För att förenkla denna bygglovplikt för sökanden kan denna dialog och detta beslut gärna ske i form av ”bygglov över disk”.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

PO Sporrong, ordförande Kristina Berglund, styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2010-06-21
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang dpl för kv. Gimo. Dnr 2006/20047-1. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har beretts tillfälle till yttrande över rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för samråd t o m 2010-06-23. Planområdet är beläget i stadsdelen Librobäck.

FVU:s synpunkter
FVU stöder de föreslagna kraven på lokaler för handel och övriga verksamheter framför allt då längs Fyrisvallsgatan och Börjegatan. Lokalerna för förskola är ett absolut måste med tanke på den hittills så bristfälliga planeringen i de stora nya områdena, som påtalats bl a i UNT. Vi är också positiva till att det skapas större sammanhängande gårdar i kvarteren och att byggnadshöjden varieras med ett stort inslag av 4-5 våningar. 4 våningar med indragen 5:e våning dominerar i angränsande kvarter. Ett välkommet avbrott i de stereotypa slutna kvarteren i 6 våningar som varit dominerande under en period.

Vi anser att i dagens hårt exploaterade kvarter, med trånga och små gårdar, 5 våningar är vad
man kan bygga och ändå klara kraven på god miljö; ljusförhållanden och mänsklig skala. Men varför de högsta byggnaderna mot söder? En sådan placering strider mot alla regler för solbelysning av bostadsgårdar och bör undvikas.

De föreslagna accenterna mot parkstråket och den angränsande bebyggelsen kan bli ett intressant tema. En sänkning av ”punkthusen” från 7 till 6 våningar skulle ge samma relation mellan byggnaderna, 6 till 4 våningar, som redan finns i de angränsande kvarteren Klockaren och Banvakten. Tillsammans med en sänkning av 6-våningsbyggnaderna mot järnvägen med en våning, skulle detta också ge klart bättre solförhållanden på de smala gårdarna, av de redovisade solstudierna att döma.

Allteftersom flera tusen nya lägenheter nu färdigställs i stadsdelen, med hög exploatering och mycket begränsade grönytor, står det klart att bevarandet av Seminarieparken som stadsdelspark är en nödvändighet!

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

PO Sporrong, ordförande

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2010-06-16
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang dpl för Fullerömotet, sydöstra. Dnr 2005/20066-1. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har beretts tillfälle till yttrande över rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för samråd t o m 2010-06-28. Planområdet ligger öster om E4 vid Fullerö trafikplats. Planförslaget innehåller temapark (145000 m2), storskalig handel i form av en galleria (33000 m2), en idrottsanläggning, hotell och trafikantservice, allt på en total yta av 350000 m2. Antalet besökare beräknas till 800000 årligen. Det aktuella planförslaget följer i stort inriktningen i samrådsförslaget till fördjupning av översiktsplan för Storvreta.

FVU:s anförde i yttrande (daterat 2008-11-30) över detta samrådsförslag att det är positivt att kransorten Storvreta växer men att en utbyggnad av Östra Fullerö med största sannolikhet kommer att innebära att lokal handel och service i Storvreta utkonkurreras. Den ohejdade bilanvändningen som är förutsättningen för utbyggnaden av Östra Fullerö strider mot kommunens intentioner samt nationella och internationella miljömål. FVU föreslog därför att en avsevärd del av markavsättningen för Östra Fullerös handelsområde och temapark i stället bör användas för bostäder, skolor och grönområde med idrott och rekreation. Samtidigt bör centrum vid Ärentunavägen i Storvreta utvidgas med ytterligare småskalig handel, offentlig service och kulturutbud till ett innehållsrikt lokalt centrum.

FVU anför följande synpunkter på förslaget till detaljplan.

Stadsbygdens utveckling
I planhandlingen konstateras att Fullerömotet är mycket intressant för utveckling då det utgör en knutpunkt för vägtransporter mellan Mälardalen och norra del av landet samt att det ligger i kommunens intresse att ta var på de möjligheter anläggandet av en ny E4 bidragit med. Detta synsätt att E4:an utgör ett stråk för utveckling av nya noder i stadsbygden för handel och andra verksamheter framgår också förslaget till ny översiktsplan 2010.

Kommentar
Att anlägga helt nya samhällsbildningar på jungfrulig mark innebär ökad spridning av stadsbygden i stället för den koncentration som bör eftersträvas för att resandet i större utsträckning ska kunna ske med kollektiva färdmedel enligt kommunala och nationella miljömål. FVU anser därför att fortsatt expansion av stadsbygden utanför Uppsala stad i stället i första hand ska ske genom att utveckla själva kransorterna med bostäder och arbetsplatser, bl a Storvreta, inte genom att utveckla nya noder som dessutom i detta fall präglas av 1960-talets funktionsseparering.
En annan kommentar är att det viktiga särdraget i Uppsalabygden, det direkta mötet mellan stad/kransort och Uppsalaslätten successivt försvinner med nya stora bebyggelseagglomerationer utanför orterna på jungfrulig mark.

Handel
I planhandlingen anges att handeln ska få utvecklas på egna villkor så att efterfrågan på nya typer av handel kan tillfredsställas. Hänvisning sker också till kommunens handlingsplan för utveckling av handel med dess intentioner att Uppsala aktivt ska ta vara på och utveckla sin roll som regionalt handelscentrum samt att kommunen ska möta medborgarnas behov av närservice i de större tätorterna i ytterområdena.

Kommentar
Handeln har kraftigt omstrukturerats under senare decennier genom utvecklingen av gallerior och stormarknader. Detta är på många sätt positivt för konsumenterna, bl a genom lägre priser och ett samlat utbud. Marknadens aktörer kan emellertid omöjligt överblicka och ta ansvar för effekter som ligger utanför det egentliga projektet. Det är inte heller deras uppgift. Därför kan man inte överlåta till handeln att få utvecklas på egna villkor! En sådan inriktning står också i direkt motsats till handlingsplanens inriktning att värna om medborgarnas behov av närservice eftersom man inte kan förvänta sig att handeln ser till andra samhällsintressen utöver den aktuella etableringen.
Handelsetableringar får således inte lokaliseras i lägen som innebär att den lättillgängliga lokala småskaliga dagligvaru- och sällanköpshandeln slås ut. Handelns lokalisering är avgörande för i vilken mån det är möjligt att minska bilresandet. Det är kommunens uppgift att svara för denna överblick över stadsbyggnaden och att härvid se till att övergipande samhällsmål tillgodoses. Härigenom får också marknadens aktörer klara spelregler och större trygghet genom bättre möjligheter att bedöma bärkraften i investeringen. Kommunen måste ta ett sådant ansvar vilket ibland kan medföra att vissa privata initiativ bör avvisas med hänsyn till kommuninvånarnas bästa. I många andra länder har lagregler införts i syfte att förhindra att lokal handel slås ut av externhandel bl a för att även invånare utan bil ska ha möjlighet att nå åtminstone viss basservice.
Även om det inte är FVU:s uppgift att göra marknadsmässiga bedömningar är det svårt att överhuvudtaget förstå behovet av ett nytt stort handelsområde endast ca 5 km norr om Gränby centrum, som dessutom planeras att byggas ut ytterligare. Den i planförslaget redovisade rätten att bygga ut högst 6000 m2 dagligvaruhandel kommer med all sannolikhet att slå ut den lokala handeln i Storvreta.

Trafik
Trafikalstringen anges vara den begränsande faktorn för hur stor exploatering som kan tillåtas. Fullerö trafikplats avses byggas ut med ett extra körfält. Det totala behovet av parkeringsplatser på kvartersmark har uppskattats till ca 2600 platser. Fullt utbyggt beräknas Fullerö Park-projektet öka kommunens koldioxidutsläpp med 3,6 %. Kommunens mål är att minska koldioxidutsläppen med 30 % till år 2030. En av planförslagets konsekvenser bedöms vara betydande negativ påverkan på koldioxidutsläppen.
Kommentar
FVU ställer frågan om kommunens mål att öka andelen kollektivtrafik och minska koldioxidutsläppen i praktiken inte har någon som helst betydelse?

Kulturlandskapet
Planen medger en hög exploatering både till höjd, upp till sex våningar, och utbredning, upp till 150000 m2 bebyggelseyta. Hotellbyggnaden planeras bli drygt 30 m hög. För att “minimera visuell inverkan ut mot det öppna landskapet i norr” föreslås en skyddsplantering. Temaparken, med bebyggelse i högst två våningar, ligger närmast trafikplatsen. Planförslaget innehåller vissa utformningsbestämmelser. En av planförslagets konsekvenser anges vara betydande negativ miljöpåverkan på landskapsbild och kulturarv. Dock bedöms inte förslaget innebära påtaglig skada på riksintresset eftersom planområdet inte ligger inom själva riksintresset utan endast gränsar till det.

Kommentar
Det är positivt att planförslaget innehåller bestämmelser angående vegetation och gestaltning i syfte att mildra effekten gentemot omgivningen. Det är emellertid, trots detta, ofrånkomligt att denna omfattande och storskaliga exploatering kommer att kännas brutal i det öppna jordbrukslandskapet. Värdet att genom ett vackert landskap närma sig riksintresseområdet “Gamla Uppsala med Björklingeåns och Fyrisåns dalgångar” går förlorad och ersätts av en oförmedlad övergång mellan storskalig bebyggelse och själva riksintresseområdet.

Sammanfattning
I planhandlingen konstateras att de olika miljöaspekterna, sammanvägda, kan komma att leda till betydande negativ miljöpåverkan. Projektet innebär fortsatt utspridning av bebyggelsen på jordbruksmark i stället för koncentration. Den stora nyetableringen av handel som förslaget möjliggör kommer sannolikt att slå ut lokal närservice i Storvreta. Förslaget ökar bilresandet kraftigt i strid mot miljömålen. Projektet innebär ett drastiskt nedslag i det vackra kulturlandskapet. FVU frågar sig varför detta projekt överhuvudtaget förs fram?
FVU avstyrker med kraft projektet eftersom det i många avseenden strider mot miljömålen och en långsiktigt hållbar utveckling. FVU förordar i stället en utveckling av kransorten Storvreta med bostäder, arbetsplatser och ett levande lokalt centrum gärna med inspiration av principerna för den klassiska trädgårdsstaden.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

PO Sporrong, ordförande Kristina Berglund, styrelseledamot