Föreningen Vårda Uppsala

Plan- och byggnadsnämnden   Uppsala kommun                                                                                                  2014-06-16

753 75 Uppsala

Ang dpl för kv Städet m.fl., Brillinge 3:3, Uppsala kommun.

Dnr. PLA 2012-020104. Samråd

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för samråd t o m 2014-07-09, och vill härmed framföra följande synpunkter.

FVU:s synpunkter

Till skillnad mot angivet mål för projektet enligt planhandlingen – att ny bebyggelse ska respektera den intilliggande bebyggelsen – kommer de höga husen att drastiskt skilja sig från det befintliga områdets karaktär och dessutom konkurrera i stadsbilden med tornet på Vaksala kyrka.

Kvarteret, som ligger nordost om Gränby centrum, är idag bebyggt med sex stycken kedjehus och ett loftgångshus i två plan. Ägare är Uppsalahem, som nu vill öka antalet lägenheter i området genom att riva kedjehusen och loftgångshuset och bygga nytt. Man framhåller förekomsten av radon i byggmaterialet och i marken som motiv till att byggnaderna ska rivas.

Sydväst om bostadsområdet fram till Österleden ligger ett parkstråk. Parken, av hagmarkstyp, sluttar svagt upp från Gränby centrum. Kvarteret med sina låga hus ligger på en höjdsträckning och är inbäddat i lövträd. Sydost om bostadsområdet framträder spiran på Vaksala kyrka som ett landmärke, väl synligt från Gränby centrum och från Vaksalagatan vid färd mot nordost.

Förslaget innebär en avsevärt högre exploatering än idag. De rivna husen avses ersättas med lamellhus i fem våningar och ett niovåningshus där loftgångshuset nu står. I planhandlingen anges att ”den nya bebyggelsen ska utformas med stor omsorg för att berika området och visa en nutida och attraktiv arkitektur”. FVU anser dock att en ny bebyggelse med dessa höjder inte är ett sätt att berika området utan snarare visar en stor brist på hänsyn till områdets karaktär.

Fasadritningarna mot sydväst redovisar inte den ovan beskrivna vyn med Vaksala kyrka. Om kyrkan tagits med på illustrationerna skulle man omedelbart inse hur olämpligt det är att placera höga hus i detta läge. Niovåningshuset skulle komma att sticka upp som en jättelik flyttkartong, ingalunda som en ”markör” utan som ett brutalt ingrepp gentemot vyn över kyrkan. I planhandlingen anges att ” Kyrkan ligger i kanten av slättlandskapet och utgör en viktig del som landskapselement”; låt då detta landskapselement få förbli utan konkurrens. Även femvåningshusen kommer att uppfattas som alltför dominerande i stadsbilden. I detta landskap, på visst avstånd från ”stadsväven” passar inte högre bebyggelse. Vidare skulle de höga husen komma att skymma eftermiddags- och kvällssol för den närmaste raden med småhus.

I stället föreslår FVU en huslänga med två eller tre stycken 2-3 våningshus, dvs en hushöjd som nätt och jämnt når över trädtopparna. Stadsbilden skulle då ge ett harmoniskt intryck, den nya bebyggelsen skulle stämma bättre med bostadsområdets karaktär och tornet på Vaksala kyrka skulle bestå som enda högre markör utan konkurrens i vyn sedd från söder. Utnyttjandet av marken skulle bli mera måttligt, men ändå ge ett icke föraktligt tillskott av nya lägenheter i lantlig miljö. Mera grönyta skulle kunna sparas kring de nya husen och gården och trädgårdarna på andra sidan Storkällsvägen skulle få behålla solinfall i hus och trädgårdar.

Sammanfattning

FVU anser att planförslaget ska omarbetas. Exploateringen av kvarteret bör ske med måtta med anpassning till karaktären i det befintliga bostadsområdet och till landskapsbilden. Som genomgående hushöjd föreslås 2-3 våningar.

För Föreningen Vårda Uppsala

dag som ovan,

Kristina Berglund                                                    Kristina Dahlberg

Ordförande                                                               Styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Svea Hovrätt                                                                                                                                         2014-06-16

Mark- och miljööverdomstolen

Överklagande

Beslut som överklagas

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) överklagar Mark- och miljödomstolens (MMD) beslut 2014-06-02, Mål nr P 576-14, att avslå FVU:s överklagande 2014-01-17 (bilaga 1) av länsstyrelsens i Uppsala län beslut 2013-12-18, dnr 403-5467-13. Detta beslut av länsstyrelsen innebar avslag på  FVU:s överklagande 2013-09-17 (bilaga 2) av kommunfullmäktiges beslut 2013-08-26, § 200, att anta detaljplan för Sydöstra Fullerö, Uppsala kommun.

Yrkande

FVU yrkar att MMD:s dom upphävs och att kommunfullmäktiges beslut att anta detaljplanen upphävs. FVU hemställer vidare att MMÖD håller syn i målet.

Grund för prövningstillstånd

FVU anhåller om prövningstillstånd då föreningen betvivlar riktigheten av det beslut som MMD har fattat. FVU har noggrant redovisat skälen till att länsstyrelsens beslut bör upphävas. Dessa skäl har ej bemötts i domen annat än med hänvisning till att länsstyrelsen förväntas ha tillgång till den särskilda kunskap som behövs för bedömning av frågor om kulturmiljöer. FVU vill därför påtala att länsstyrelsens beslut strider mot vad dess högste expert inom området anser. I FVU:s överklagande till länsstyrelsen anförs bl a följande:

FVU konstaterar att länsstyrelsen genom sitt beslut negligerat den expertbedömning som gjorts av nuvarande och en fd länsantikvarie som båda gör bedömningen att projektet innebär påtaglig skada på riksintresset.

Av länsstyrelsens yttrande 2011-11-25 vid utställning (1) framgår att länsantikvarien Agneta Åkerlund anför skiljaktig mening. Hon anför bl a

”För förståelsen av områdets lämningar och den historia de berättar utgör landskapsbilden med dess kontrast av öppet landskap med slingrande åar och åsryggar omgivet av sluten skogsmark inte bara en viktig bakgrund utan också en direkt förutsättning för områdets utveckling. Därför är det viktigt att bilden av landskapets dominerande markslag, öppet – slutet, består. […]. Trots ambitionerna i detaljplanen att begränsa höjder på byggnader och möjliggöra skyddsplantering bedömer jag att punkten är nådd då den sammantagna påverkan blir för stor och negativ och att en utbyggnad av Fullerömotet i enlighet med detaljplanen inte är förenlig med värdena i kulturlandskapet utan innebär påtaglig skada på kulturmiljövårdens intressen.”

FVU vill också hänvisa till en artikel i UNT 2011-07-27 av fd länsantikvarien Karl Johan Eklund. Han skriver bl a

”Även om Fullerö Park planeras ligga strax utanför den schablonmässigt dragna gränsen för riksintresset kommer anläggningen att dominera landskapsrummet och därmed riksintresset i denna del så till den grad att karaktären och därmed värdet kommer att skadas. Efter att ha arbetat med riksintressena i många år tar jag mig friheten att påstå att riksintresset kommer att utsättas för vad som i lagtexten (MB 3 kap 6§) benämns ’påtaglig skada’.”

Som FVU anför i sitt överklagande till MMD noterar föreningen med förvåning att chefen för kulturmiljöenheten, länsantikvarien, ej deltagit i den slutliga handläggningen. Bör inte detta viktiga beslut av länsstyrelsen baseras på all tillgänglig sakkunskap?

Till skillnad mot vad MMD anför synes länsstyrelsen i detta fall inte ha beaktat och utnyttjat den tillgång som länsstyrelsen har till den särskilda kunskap som behövs för bedömning av huruvida det är fråga om påtaglig skada på riksintresset eller ej.

Grunder i övrigt

FVU åberopar sina till Länsstyrelsen i Uppsala län och till MMD anförda grunder för överklagandet av detaljplanen, dels att den överklagade detaljplanen bedöms innebära påtaglig skada på riksintresseområdet ”Gamla Uppsala samt Fyrisåns och Björklingeåns dalgångar” (K 30), dels att detaljplanen medför ökad biltrafik i strid med miljömålen samt att etableringen kommer att slå ut lokal närservice i Storvreta samhälle i strid med inriktningen i Översiktsplan 2010. Sammanfattningsvis påtalar FVU följande vad gäller den värdefulla kulturmiljön:

• Projektet Sydöstra Fullerö skulle medföra att den unika helhetsmiljön, ett nationellt och internationellt känt kulturarv med fornlämningar minst 3000 år tillbaka och vars värde till stor del ligger just i helheten, skärs av.
• Projektet Sydöstra Fullerö skulle, med hög bebyggelse och med en minst 22 m tät och hög städsegrön trädplantering (gran?) bilda ett storskaligt och brutalt inslag i landskapsbilden och kommer därför att påtagligt störa upplevelsen av kulturmiljön och minska förståelsen för hur landskapets förändrats alltsedan forntiden.
• Det genomförda E4-bygget innebär, även om stor omsorg lades ner på en så god anpassning som möjligt till det omgivande kulturlandskapet, ett hårt ingrepp i den värdefulla kulturmiljön. Miljöbalkens lagregler vad gäller bedömning av påtaglig skada på riksintresset måste rimligen omfatta en helhetsbedömning som inte bara avser det aktuella projektet utan även tar hänsyn till den samlade effekten på kulturmiljön med hänsyn till tidigare genomförda ingrepp i denna.

FVU hävdar således att detaljplanens genomförande skulle medföra påtaglig skada på riksintresset och att MMD därför borde ha upphävt länsstyrelsens beslut att inte upphäva detaljplan för SÖ Fullerö.

För Föreningen Vårda Uppsala

Uppsala dag som ovan

Kristina Berglund                Ulla Björkman                                         

Ordförande                           Styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                                                                       2014-06-13

753 75 Uppsala

Ang detaljplan för kv Gunnar och Högne, Uppsala kommun. Dnr 2012/20212-1. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för samråd       t o m 2014-06-13. Syftet med planen är att skapa ytterligare bostäder och lokaler i kvarteren, samt att riva lågdelen av Samariterhemmets nya sjukhus för att göra den nya bebyggelsen möjlig.

Kv Högne rymmer en av stadens verkligt märkliga miljöer, arkitekten Carl Bergstens Samariterhemsbyggnader från början av förra århundradet. Bergsten var en av sin tids stora arkitekter och hans främsta verk är kanske Liljevalchs konsthall i Stockholm.

FVUs synpunkter

Bland handlingarna har vi tagit del av Karl Johan Eklunds kulturhistoriska utredning, och finner att hänsyn till de rekommendationer som berör kvarteren i vissa fall har tagits i detaljplanen.

Främst då i kv Högne:

Punkt 1 som innebär att den på 60-talet okänsligt motbyggda norrfasaden på Diakonisshuset (Carl Bergsten 1916) friläggs och återställs.

Punkt 3 som innebär att också gårdsfasaden på det Gamla sjukhusets tillbyggnad (Carl Bergsten 1925) friläggs och återställs.

Punkt 4 som innebär att den urschaktade ekonomigården återställs till ursprunglig nivå.

Det är viktigt att också övriga delar av de åtta rekommendationerna följs. Särskilt då återställandet av den delvis förändrade trädgården mot söder. Denna muromgärdade klosterlika miljö, som utgörs av de äldre byggnaderna och deras trädgård, är en av Uppsalas pärlor. Karl Johan Eklund slår fast att särskilt Diakonisshuset är av byggnadsminnesklass.

Mot bakgrund av detta konstaterar vi beträffande kv Högne:

Den föreslagna byggnaden mot Kungsgatan behöver sänkas till tre våningar i den nedre delen och i den indragna delen till totalt sex våningar. Det är typiskt för vår tids desperata jakt på fler bostäder att man i planbeskrivningen relaterar den nya byggnadens höjd till sjukhusbyggnaden från 60-talet, vilken i detta komplex av byggnader är en viktig tidsmarkering men bör förbli den högsta byggnaden i kvarteret. Ytterligare en byggnad av samma höjd skulle verka synnerligen tyngande och skada helhetsintrycket av kvarteret. Betydligt större skäl föreligger att relatera den planerade byggnaden till Bergstens Diakonisshus, med dess höga arkitektoniska och därmed också stadsbildsmässiga kvaliteter. Gör man det, ser man tydligt i perspektiven att den låga delen inte skall vara högre än tre våningar för att underordna sig Bergstens takfot och att den höga delen skall vara högst sex våningar för att matcha nocken på Diakonisshuset. Dessutom skulle en indragning av hela den nya byggnaden med ett par meter säkerställa att Diakonisshusets gavel träder fram i Kungsgatans perspektiv på det karaktäristiska sätt den alltid gjort,  Kungsgatan har inte råd att förlora något livande inslag, även om planeringen av stationsområdet inneburit en klar förbättring.

Den inre nybyggnaden mot Grimhild kan behålla sina sju våningar. FVU anser att Diakonisshuset inklusive trädgården och stora delar av den vackra interiören skall få bästa tänkbara skydd för framtiden med hänsyn till det höga kulturhistoriska värdet och därför betecknas med stort Q i detaljplanen.

Vidare bör mot bakgrund av den kulturhistoriska utredningen ett gestaltningsprogram biläggas detaljplanen. Programmet bör innehålla riktlinjer som garanterar att de nya byggnaderna utformas med ett gott samspel med den äldre värdefulla bebyggelsen. Alternativt kan detaljplanen förses med motsvarande bestämmelser för att uppnå en god anpassning

En byggnad i kv Högne från vår tid, av Johan Celsings kontor, kan med de förändringar vi föreslår bli ett tillskott i staden.

I kv Gunnar anser vi att byggnaden mot Kungsängsgatan bör behålla sina fyra våningar för att bevara skalan i gaturummet.

Sammanfattning

• Samariterhemmet och dess trädgård utgör en enastående miljö av högt kulturhistoriskt värde. Det är därför synnerligen angeläget att samtliga åtta rekommendationer i Karl Johan Eklunds kulturhistoriska utredning följs vid utformningen av detaljplanen.
• Den nya byggnaden utmed Kungsgatan bör sänkas till totalt tre våningar i den lägre delen och till totalt sex våningar i den högre delen, för att underordna sig takfoten på Diakonisshuset och samspela med dess taknock. Vidare bör byggnaden dras in från Kungsgatan för att Diakonisshusets gavel fortfarande ska träda fram i Kungsgatans gatubild på samma intressanta sätt som hittills.
• Det är viktigt att säkerställa bevarandet av Samariterhemmet jämte dess park med beteckningen Q i detaljplanen samt att säkerställa att de nya byggnaderna samspelar väl med Samariterhemmet genom att ett gestaltningsprogram bifogas detaljplanen, alternativt genom särskilda utformningsbestämmelser.
• Byggnadshöjden fyra våningar mot Kungsängsgatan bör bestå för att inte förrycka den måttfulla skalan i gaturummet.

För Föreningen Vårda Uppsala

dag som ovan,

Kristina Berglund                PO Sporrong

Ordförande                         2:e vice ordförande

Föreningen Vårda Uppsala

Till                                                                                                                             2014-06-02

Styrelsen för Uppsalahem, info@uppsalahem.se

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun, plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Täljstenens plangrupp, för kännedom, husetjohansson@hotmail.com

Ang förnyelse av Eriksberg, Uppsala kommun.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av utställningen med förslag till förnyelse av Eriksberg och vill framföra följande synpunkter.

FVU:s synpunkter

FVU ser positivt på utvecklingsarbetet, med program med alternativa förslag presenterade i tidigt skede, under fortlöpande samråd med områdets innevånare. Det är dock anmärkningsvärt att kommunen ej synes delta, varken vad gäller direktiv för planarbetet eller i medborgardialogen.  Det är ju kommunen som har ansvaret för helhetssynen i stadsbyggnaden dvs att projekten svarar mot kommunens mål och anpassas till platsens förutsättningar. Det därför angeläget att kommunen aktivt deltar i detta tidiga skede av planarbetet – det är nu som dialogen med berörda kan bli konstruktiv och meningsfull när ännu inga låsningar skett vad gäller innehåll och utformning i projektet.

Motiv och ledord i programmet har hög ambitionsnivå och visionens önskelista är omfattande. Att förverkliga denna vision blir en grannlaga uppgift. På den begränsade yta det är fråga om har dock resultatet blivit en provkarta på tidens stadsbyggnadstrender och en drastisk förändring av områdets karaktär. Här verkar det vara invånarna, med sin känsla för och kunskap om platsen, som står för det goda omdömet.

Programskrivningen blir ibland motsägelsefull. ”Klimatsmart & hållbart” och ”Den gröna identiteten”, ska paras med ”Liv och mötesplatser” och ”Kopplingar och stråk”; de förra med kvaliteter knutna till platsens läge och nuvarande karaktär, de senare med egenskaper som hör hemma i en ny slags innerstad. Resultatet kan sammanfattas av visionens femte rubrik, ”Variation”.  Denna inriktning svarar inte mot platsens innehåll och tydliga förutsättningar.

Stadsförnyelse bör ske utifrån platsens karaktär. I Eriksberg är landskapet, med naturmarkens topografi och växtlighet, ett viktigt huvuddrag. Ett annat viktigt huvuddrag är arkitekt Stig Anckers skivhus, som även om de har stor volym, ligger väl inpassade i terrängen och är ett gott exempel på Le Corbusiers vision av ”Hus i park”, en vision som fick stort genomslag i 1950-talets svenska bostadsbyggande. En viktig utgångspunkt för planeringen måste vara att dessa byggnader även efter kompletteringen utgör ett ledmotiv i stadsdelen. FVU vill här också påminna om att förnyelseområdet utgör ”skyddsvärd miljö” ( inom område 21) i den klassning av kulturmiljöer kommunfullmäktige antog november 1988.

En annan viktig utgångspunkt för planeringen är närheten till Stadsskogen och Hågadalen Nåsten, naturreservat med särskilt värdefulla delområden med högt naturvärde och känslig natur nära reservatsgränsen. Med hänsyn till vikten av att inte öka slitaget i dessa värdefulla naturpartier med sällsynta arter och känslig torrbacksflora bör respektavståndet mellan reservatsgränsen och bebyggelsen inte minskas jämfört med dagens förhållanden.

Några exempel på brist på förståelse av platsens karaktär i de presenterade förslagen:

Illustrationerna i några av förslagen återger stadsrum som kunde höra hemma på ”nya” Södermalm i Stockholm, i nygamla Jakriborg, eller vid en kanalgata i Amsterdam. Marken centralt inom området, mellan skivhusen och kring Marmorvägen, föreslås brutalt förändras med nytt gatunät samt kvarter och hus med stor variation i volym och arkitektoniskt uttryck utan samspel med omgivningen. Den naturliga tallskogen försvinner och ersätts med gatuplantering bestående av lövträd.

I de flesta förslagen ersätts 50-talets utifrånmatning av kvartersstadens gatunät i rutnät inklusive överfart över Norbyvägen. Ett gatunät av modell kvartersstad blir i detta läge svårhanterligt med den funktion Norbyvägen har som stomtrafikled inom staden. De nya tvärförbindelserna genom området medför ökad biltrafik som påverkar bostadskvaliteterna negativt, särskilt i kv. Täljstenen.

Strävan efter ”stadsmässighet” strider mot områdets gröna karaktär. Förtätning föreslås längs Norbyvägen; söder om rondellen på ömse sidor om vägen förekommer i de flesta förslagen bebyggelse som förvandlar ”landsväg” till ”stadsgata”, Denna lösning är olämplig – det nära läget intill stomtrafikleden är ej ett bra läge för bostäder.  Resultatet blir tät stad i stället för grön stad.

På östra sidan av Norbyvägen mot kv. Täljstenen föreslås förtätning med huskroppar, i något fall lagda tätt vilket ger intryck av ”bakgård” i skogsranden. Hur miljön med naturmark och bebyggelse i kv. Täljstenen hanteras är av betydelse för hela stadsområdet. Den befintliga bebyggelsen, gör visst intrång i Stadsskogen, och är väl inpassad i skogsmarken. Arkitekt Stig Ancker, som hanterade både plan- och byggnadsfrågan, kompenserade ingreppet med material och färg anpassade till naturomgivningen, Viktig är den breda bården utmed vägen med natur, som ett bevarat bryn av Stadsskogen. Ingrepp här skulle gå stick i stäv med den strävan till naturhänsyn som framhålls i visionsmålet ”Den gröna identiteten”. (FVU vill i sammanhanget hänvisa till skrivningen till Uppsalahems styrelse från Täljstenens plangrupp 2014-05-08).

Korsningen mellan Granitvägen och Norbyvägen saknar förutsättningar att bli ett attraktivt offentligt rum. De offentliga rummen, för service, möten och samvaro, har i förslagen fått varierat innehåll och skiftande läge. Av dessa framstår rondelläget vid korsvägarna Norbyvägen/Granitvägen olämpligt för en utpräglat publik verksamhet. Platsen kommer att präglas av biltrafik till följd av krav på biltransporter och uppställning av bilar och kommer därför inte att bli attraktiv. Det föreslagna läget vid Västertorg däremot, utvecklat med verksamheter, både kommersiella och kulturella, i stråk kopplat till skolområdet och med bekväm anknytning både till bostadsbebyggelse och till friluftsområden, framstår som ett intressant förslag.

FVU anser att förnyelse av området bör ske med noggrann anpassning till naturen – till terräng och vegetation – samt till angränsande bebyggelse. Vilka lägen bör väljas för ny bebyggelse?

FVU föreslår i första hand området vid rondellhörnet, på platsen för bensinstationen, med en byggnad som markerar entrén till området. Väster om kv Blodstenen, skulle en möjlighet vara måttfulla punkthus väl inpassade i skogskanten, liknande byggnaderna på Askrikegatan på Gärdet i Stockholm i en elegant 40-tals-funktionalism.

Möjlighet finns, att på nuvarande parkeringsytor utmed Granitvägen bygga bostadshus som längor som stärker gatans betydelse som stråk genom stadsdelen med riktning mot ”centrum” – Västertorg. Med ”bokaler” förlagda i gatuplanet förstärks gatans funktion som stråk. Även inne i kvarteren kan parkeringsytorna användas för bebyggelse i måttfull skala och med gott arkitektoniskt samspel med befintlig bebyggelse. Bilparkeringen bör i första hand ordnas i källargarage. Parkeringshus är svåra att utforma och infoga på ett bra sätt i bostadsmiljön.

Nyréns förslag visar mer insikt om och förståelse för platsens karaktär och förutsättningar jämfört med övriga förslag. Det tar fasta på existerande bebyggelse, med tillägg på platser där de kompletterande byggnaderna bidrar till att skapa tydliga rum, gårdar och rörelseriktningar inom området. Även Tengboms förslag visar en viss vilja till anpassning till den befintliga miljön.

Sammanfattning

• De flesta av de presenterade förslagen visar en alldeles för hård exploatering, som inte tar hänsyn till den befintliga miljöns karaktär med dess hus i park och närhet till natur och behovet av att vidmakthålla respektavstånd till naturreservatet. Främst Nyréns förslag, men även Tengboms förslag, uppvisar till skillnad mot övriga förslag en mer anpassad gestaltning i samspel med befintlig bebyggelse och områdeskaraktär.
• Några viktiga utgångspunkter för fortsatt projektering bör vara varsamhet med områdets tydliga 50-talskaraktär, ”hus i park” – bl a att arkitekt Stig Anckers skivhus fortfarande kommer att utgöra ett ledmotiv i stadsbilden, att gatunätets utifrånmatning inte ändras till genomfartstrafik av modell ”rutnätsstad” samt att ”skogskänslan” bevaras.
• Västertorg bör ha förutsättningar att utvecklas till en attraktiv mötesplats för området, däremot avstyrks området vid korsningen Granitvägen/Norbyvägen som offentlig mötesplats med hänsyn platsens bilorientering.
• Kv Täljstenens naturmark mot Norbyvägen bör bevaras obebyggd.

För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan

Kristina Berglund                 Carl Erik Bergold             PO  Sporrong

Ordförande                           Styrelseledamot                2:e vice ordförande

Föreningen Vårda Uppsala

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                       2014-06-02

753 75 Uppsala

Ang detaljplan för Ångströmlaboratoriet, Uppsala kommun.

Dnr PLA 2013-000340. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för samråd t o m 2014-06-16. Syftet med detaljplanen är att skapa möjlighet att bygga till Ångströmlaboratoriet med ytterligare en flygel (hus 9) samt en ny byggnadskropp (hus 10) norr om befintlig byggnad genom att bygga på mark som i dagsläget används som markparkering.

FVU:s synpunkter

Den föreslagna byggnaden är okänsligt utformad. Det känns som om avsikten är att visuellt ta över platsen i stället för att försöka uppnå ett gott arkitektoniskt samspel med respekt för platsens höga kulturhistoriska värde.

Planområdet, som ingår i riksintresset för Uppsala stad, utgör en välbevarad miljö som visar funktionen som regementsstad. Polacksbacken har utgjort exercisfält, främst för Upplands regemente men tidvis även för Livregementet till häst, alltsedan 1600-talet och långt in på 1900-talet och utgör härigenom ett av de kampementsområden i Sverige som haft längst kontinuitet. Den välbevarade bebyggelsen, uppförd sedan senare hälften av 1800-talet, är till stora delar byggnadsminnesförklarad. Ångströmlaboratoriet, uppfört på 1990-talet, är väl anpassat i utformningen till den äldre kasernbebyggelsen, där den rödrosa putsen binder samman den äldre och yngre arkitekturen till en helhet, och utan att laboratoriet dominerar över kasernmiljön; ett projekt som prisats för dess fina samspel med de äldre regementsbyggnaderna. Även de återstående öppna fälten har betydelse för förståelsen av områdets månghundraåriga intressanta historia.

Den föreslagna tillbyggnaden av en flygel (hus 9) med volym, material och färg i likhet med  komplexet i övrigt bör kunna bli ett väl anpassat tillskott. Det är inte heller fel att förlägga bilparkeringen i garage och uppföra en byggnad (hus 10) på parkeringsytan norr om laboratoriet. Däremot krävs stor varsamhet vad gäller utformningen för att denna nya byggnadskropp ska samspela väl med omgivningen.

I planhandlingen anges att en utgångspunkt för föreslagen utformning av hus 10 är ”att lyfta fram Ångströmlaboratoriet i stadsbilden och för att vara en symbol för sin samtid. Den har ett eget arkitektoniskt uttryck i förhållande till huvudbyggnaden och byggnaderna i närområdet, vilket kontoret bedömer vara ett möjligt arkitektoniskt grepp för att volymen såsom ett senare tillägg ska vara tydligt avläsbart i sin kulturhistoriska och gestaltningsmässiga kontext.”

Den föreslagna byggnaden har dock en mycket stor volym och är dessutom 13 m högre (3 våningar högre) än laboratoriebyggnaden i övrigt. Utformningen är i alla avseenden kraftigt avvikande; den bryter sig ur sammanhanget genom placering, skala, formgivning och material. Dessutom visar bild 11 i planhandlingen att byggnaden med en ganska intetsägande siluett sticker upp ovanför trädtopparna – i strid med hittillsvarande princip att ny bebyggelse ej ska vara högre än träden i Kronparken och på åsen. Detta inte bara stör utan förstör det genuina intrycket av det forna regementet från den viktigaste aspekten, den från Dag Hammarskjölds väg. Ytterligare uppstickare över trädtopparna försvagar också den klassiska siluettens dominans i stadsbilden.

FVU delar i och för sig uppfattningen att varje byggnad ska vara ett uttryck för sin egen tid och också att hus 10 gärna kan utformas med ett eget arkitektoniskt uttryck i förhållande till omgivande bebyggelse. Men i detta fall befarar FVU att byggnaden slår knockout på omgivningen i stället för att utgöra ett intressant tillägg som förstärker upplevelsen av stadsrummet. FVU anser därför att förslaget bör bearbetas i syfte att uppnå en bättre anpassning till platsen med dess intressanta historia. En möjlig förbättring vore att förlägga byggnaden i vinkelrät relation till de befintliga byggnaderna. Därtill måste höjden och skalan i övrigt minskas. Regementsbyggnadernas monumentala front får inte skymmas. Kort sagt, den aktuella byggnaden kan och bör utformas så att ett arkitektoniskt samspel uppnås med omgivningen – den kan ändå ges ett eget och intressant uttryck.

Sammanfattning

FVU anser att den nya bebyggelsen bör utformas med vår tids formspråk, samtidigt som den anpassas till platsens förutsättningar för att bilda en arkitektonisk helhet med den äldre stadsmiljön. Den föreslagna utformningen av hus 10 bryter okänsligt mot den värdefulla miljön med dess intressanta historia, genom den sneda placeringen, den stora volymen och ett utmanande formspråk. Förslaget bör därför bearbetas för att uppnå ett bättre samspel med omgivningen, dock gärna med ett tydligt eget arkitektoniskt uttryck.

För Föreningen Vårda Uppsala

dag som ovan,

Kristina Berglund                                     PO Sporrong

Ordförande                                               2:e vice ordförande

Föreningen Vårda Uppsala

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                      2014-06-02

753 75 Uppsala

Ang detaljplan för kv Vimpeln, del av, Uppsala kommun.

Dnr PLA 2012-020238. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för samråd t o m 2014-06-13. Byggherren och markägaren Sh Bygg Fastighetsutveckling AB har tagit fram ett förslag till detaljplan. Planens syfte är att möjliggöra en byggnad för centrumverksamhet. Byggnaden föreslås uppföras i sex våningar plus en indragen takvåning och underbyggt parkeringsgarage

FVU:s synpunkter

Projektet innebär att en omvandling påbörjas av ett av entréstråken till staden utan att det finns en idé om vilken kvalitet och gestaltning man vill uppnå för stråket vid det successiva genomförandet.

Det anges i planhandlingarna att visionen är att Kungsgatan på sikt ska utvecklas till ett mera stadsmässigt område med bostäder/handel närmast centrum och kontor/handel längre söderut. Den nya byggnaden anges komma att bli ”ett startskott för utbyggnaden på Kungsgatans östra sida” och ska utformas ”med höga arkitektoniska kvaliteter”. Detaljplanen saknar bestämmelser avseende gestaltningen utöver hushöjden.

Kungsgatans omvandling kommer att omfatta många projekt som successivt genomförs. Kungsgatan är en av stadens viktigaste entréer, varför det är av stor vikt att denna successiva omvandling sker på ett sätt som leder till ett framtida arkitektoniskt väl sammanhållet och vackert stadsrum. En attraktiv stadsmiljö kännetecknas av vissa gemensamma drag samtidigt som det finns en livgivande variation.

Det finns emellertid en stor risk att den eftersträvade kvaliteten inte uppnås om avsikten är, att som detta fall, genomföra ett projekt i taget utan att ha en samlande idé om önskvärd gestaltning av gaturummet som helhet. Det räcker inte att i varje enskilt projekt föreskriva ”hög arkitektonisk kvalitet”, dessutom utan precisering vad som avses med hög kvalitet och utan bindande planbestämmelse. För att säkerställa den önskade kvalitén krävs ett gestaltningsprogram för hela stråket, ett program med riktlinjer för hushöjder, skala, material, färgsättning och grönska, som ger en garanti för en samordnad helhet och därmed ett harmoniskt stadsrum.

Sammanfattning

Som underlag för detaljplaneringen av fastigheterna utmed Kungsgatan bör föreligga ett gestaltningsprogram med riktlinjer som garanterar ett framtida stadsrum som kännetecknas av en väl samordnad helhet. Först därefter bör detaljplaneringen av de enskilda projekten genomföras.

För Föreningen Vårda Uppsala

dag som ovan,

Kristina Berglund

Ordförande